Plast är ett av de absolut bästa materialen sett till energi- och resurskostnad per produkt. Trots det är plast ett av våra mest bespottade material när hållbarhet och miljö diskuteras, på grund av vår ohållbara konsumtion, nedskräpning samt förpackningar som inte går att återvinna. Svensk plastindustri med tillhörande återvinning har under de senaste tio åren, i total radioskugga, växt fram som en innovativ, automatiserad, högteknologisk och reglerad bransch.

Därför samlas nu Svensk plast under parollen ”Ibland är plast ett smartare alternativ” för att informera om plastens roll i ett hållbart samhälle samt ge tips på hur konsumenter kan bidra för att minska belastningen på klimatet. Informationskampanjen startar i slutet av april och består av filmer, digitala enheter samt en webbplats. Bakom Svensk plast står branschorganisationerna IKEM, SPIF, Polymercentrum samt ytterligare aktörer i branschen.

– Plast beskrivs ofta onyanserat i Sverige. Många saknar en bredare förståelse och kunskap om det material vi använder mest av i vår vardag. Nedskräpning är ett stort problem men alternativen till plast är i många fall obefintliga eller sämre, exempelvis inom vård och läkemedel samt i förpackningar för matvaror. Vårt nya initiativ belyser att plast är ett fantastiskt material men det måste tillverkas, användas och sorteras på rätt sätt, säger Amit Paul, styrgruppsledamot i Svensk plast.

Vi använder idag 367 miljoner ton plast i världen. Siffran i Sverige är ca 930 tusen ton. Studier* visar att om vi skulle ersätta dagens användning av plast i Europa med andra material, där det är möjligt, så skulle vikten på produkterna öka med 274 procent, energiåtgången med 57 procent samt utsläppen av växthusgaser med 61 procent. Det betyder till exempel att Europa skulle behöva ersätta cirka 50 mnT plast med cirka 130 mnT annat material som träfibrer, metaller och andra material som vi redan har brist på.

En av industrins utmaningar här är att snabbt börja producera ännu fler förpackningar som går att återvinna. Förklaringen till att det går en alltför stor andel plastförpackningar till förbränning är att svarta plaster och laminat idag är svåra att återvinna.

—Vi inom plastindustrin jobbar ständigt med att förbättra designen av förpackningar så att de ska kunna återvinnas i större omfattning och ta mindre plats under transporter. Vi ser att 50 procent av alla förpackningar aldrig når rätt väg i insamlingen, utan istället förbränns, vilket bidrar till mer utsläpp och ökade kostnader, fortsätter Amit.

Ytterligare en vanlig missuppfattning gällande hållbarhet är plastpåsen. Den ersätts allt oftare med papperspåsen i kombination med tunna avfallspåsar i plast för hushållssoporna.

– Det är extremt viktigt att vi tar strategiska beslut kring plast som verkligen gör skillnad. Projektet Svensk plast tar nu sikte mot att öka samtalet och samarbetet i hela värdekedjan för att förbättra design och flöden som tillsammans med ny materialforskning ska bidra till klimatomställningen. Sverige är, och ska vara, ett föregångsland inom plastproduktion och återvinning, berättar Amit vidare.

Svensk plastindustri med sina 1038 företag är en växande bransch i förändring och omsatte över 50 miljarder kronor under 2020. Branschen sysselsätter cirka 17 400 anställda varav flertalet inom yrken där det råder brist på välutbildad akademisk personal. De kommande fem åren genomförs en rad nya hållbarhetsinitiativ och plast och gummiföretagen beräknar att öka antalet medarbetare med 15 procent. Samtidigt ska svensk plast bli mer cirkulär.

FAKTA OM PLAST:

Sverige har en lång historia av plastproduktion med start i början av 1900-talet. Från att ha varit en materialnation med alltifrån ABB Plast i Piteå, Astra Zeneca och Beckers inom färg till ett minskat fokus på material och kemi under 1900-talet till dagens materialrevolution i kombination med cirkulära, storskaliga industriprojekt. Svensk plastindustri processar 0,93mnT per år och siktar mot att släppa ut 0 pellets i föroreningar genom operation clean sweep***. Sverige har även en mängd nya innovativa material-startups som jobbar med polymerer från skogen och biobaserade källor. De bearbetare som i dag används inom plastbranschen har sedan länge optimerats för att minimera spill och energi. De plastbitar som inte används i produktionen mals ned och återvinns.

Återvinning av plast

Återvinningen av plast och förpackningar är i sig en stor utmaning. Svensk Plaståtervinning visar att 50 procent av alla förpackningar går att återvinna. Varje år samlas ca 40-45 procent av alla plastförpackningar in vilket är en bra siffra i jämförelse med andra länder. I övriga nordiska länder, exempelvis på Island är liknande data cirka 15 procent. Hälften av förpackningarna är dock så dåligt konstruerade (innehåller ofta laminat) att de inte går att återvinna. Av de ca 45% som nått fabriken och går att återvinna lyckas man (i år) nå drygt 18% återvinning av de förpackningar som sätts på marknaden. Hälften av förpackningarna är konstruerade på ett sådant sätt att de inte går att återvinna. svensk Plaståtervinning och branschen jobbar intensivt för att nå målet 55% återvunna plastförpackningar till 2025.

Sverige har en unik fördel för att lyckas med en sundare plasthållning – folk från hela världen kommer hit för att titta på vår plaståtervinning och vårt system av insamlingsstationer. Lösningen kräver samarbete mellan industri, konsument och myndigheter – en kombination av medvetenhet, utbildning, uppföljning av lagar och regler samt en effektiv avfallshantering.

Några svenska exempel på innovativ, cirkulär plaståtervinning:

Svensk Plaståtervinning i Motala är en av världens största och mest moderna anläggningar och deras Site Zero är internationellt uppmärksammad för sin innovationskraft. De står nära svenskens vardag och visar vägen inom återvinning av hushållsförpackningar.

Den svenska plastfilmsjätten TrioWorld är ett exempel på ett företag som arbetar med återvunnen råvara i sina produkter som är designade för att kunna återvinnas om och om igen. Trio World samarbetar bland annat med STENA Recycling, en svensk koncern som arbetar med postindustriell råvara och återvinner bland annat plastfilm med 99 procents återvinningsgrad samt EPS (frigolit) i liknande omfattning.

Borealis genomför tester med förnybar råvara som ersättare till fossil råvara, för att producera samma sorts plastmaterial som finns idag. Målet är att till våra vanligaste plaster, där vi redan har etablerade flöden och volymer, kunna byta ut och därmed reducera klimatpåverkan.

Borealis driver bland annat projekt inom kemisk återvinning för att göra plast cirkulär, som innebär att förbrukat material som till exempel redan mekaniskt återvunnits ett flertal gånger, eller material som innehåller blandningar, fyllmedel eller funktionella tillsatser, kan brytas ned kemiskt till molekylnivå. Därefter kan molekylerna sättas ihop igen och skapa högkvalitativt plastmaterial, som för användaren kommer bete sig som vilket material producerat från ny råvara som helst.

När den kemiska återvinningen är uppskalad kommer plastavfall bli en viktig råvara för att minska användningen av ny råvara, både förnybar och fossil. De här högpresterande materialen ska gå till applikationer där renhet och prestanda är viktigt, exempelvis förpackningar för mat och till infrastruktur som till exempel energikabel och fordons- och byggindustrin.