I denna upplaga av Utblick tittar vi på nederländska skeppsbyggaren Damens IoT-system och hur samarbetet med TCS ser ut för att utveckla ett modernt skeppsbyggande och underhåll. Dessutom tittar vi på hur man med moderna medel, till exempel genom att insamling av koldioxid, kan nå de globala utsläppsmålen för år 2050.
Vid varje given tidpunkt samlar upp till 15 000 sensorer in data ombord på ett Damen-fartyg någonstans i världen. Från bränsle och färskvatten till energianvändning, de gör att viktiga datapunkter är tillgängliga direkt för de ombord. Som ett resultat av Damens Triton-program är denna data nu kopplad till ett bredare ekosystem vilket ger insikter som kan användas över deras fartygsnätverk.
I september 2021 fick den holländska skeppsbyggaren ett IDC Future of Digital Innovation Award för Triton – ett samarbete mellan Damen och TCS. Denna utmärkelse, i kategorin ‘Performance as a Service’, är ett erkännande av Tritons innovativa förmåga att maximera fartygets drifttid. Än så länge befinner sig Triton i inledningsfasen och även om fördelarna i systemet redan inneburit flertal förbättringar kommer de att fortsätta utvecklas under tid.
Hittills har Damens Triton-program lett till:
Förbättrad bränsleeffektivitet med 12 procent tack vare övervakning av motorprestanda i realtid.
Minskade reparationskostnader och därmed längre tid till sjöss tack vare proaktivt underhåll till följd av bättre insikter.
En starkare stabilisering och effektivisering av arbetet med fartyg som underhåller vindkraftverk till havs genom användningen av sensordata.
En ytterligare fördel med Triton är dess förmåga att utvecklas för framtida behov, och TCS fortsätter anpassa plattformens förmåga. Teamet undersöker nu potentialen hos digital tvillingteknik för att ge externa partners ytterligare fördelar.
För mer information om hur Damen och TCS samarbetar för att förändra modernt skeppsbyggande och underhåll, besök TCS blogg.
Att uppnå nettonollutsläpp med moderna medel
Flera länder har åtagit sig att uppnå ”nettonoll” till 2050. Branscher som använder fossila bränslen som energi, järn och stål, cement och transporter, står för en stor del av alla koldioxidutsläpp (CO2). Även om förnybara energikällor eftersträvas som en alternativ energikälla, kräver branscher såsom stålbranschen fortfarande kolbaserade energikällor. Att ersätta dem med kemikalier som väte kommer att kräva stora tekniska förändringar.
Dessutom är flera stora ekonomier fortfarande beroende av värmekraft och detta beroende kommer sannolikt att fortsätta fram till år 2040. Dessutom finns redan CO2 i överflöd i atmosfären med en koncentrationsnivå som låg på cirka 415 miljondelar (ppm) år 2020. I detta sammanhang blir CO2 capture, use and storage (CCUS) oundvikligt för att nå målet att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 °C.
Punktavskiljning av koldioxid är ett av många alternativ för omställning till ren energi. Det hänvisar till processen att fånga upp kol vid källan från tunga industrier som kraft, stål, cement och kemikalier. Avgaserna finns i en innesluten miljö och CO2-koncentrationen är också relativt hög (10–30 volymprocent), vilket gör det möjligt för kolavskiljningsanläggningar att etableras som en förlängd arm närmare platsen. Detta ökar dock kostnaden för verksamheten.
Att fånga upp CO2 från atmosfären, eller direkt luftavskiljning, är relativt sett mer utmanande än punktavskiljning av kol, eftersom luftvolymen är enorm medan koncentrationen av CO2 är extremt låg. Den stora fördelen med detta tillvägagångssätt är dock att fabriker kan byggas var som helst på planeten.
Flera faktorer måste beaktas innan man väljer kolavskiljningsteknik, såsom volymen av gasen som ska hanteras, koncentrationen av CO2, närvarande föroreningar, energibehov, avloppsvatten och avfall samt kostnad. Väletablerade tekniker som absorption, adsorption, membranseparation och kryogen destillation som används för gasseparation och rening i industrin rekommenderas ofta. Ny teknik som kemisk looping och mikrobiella eller algbaserade system utvärderas också för kolavskiljning.
Varje teknik har sina för- och nackdelar, du kan läsa mer om detta på:
