Under ett seminarium rapporterade LFM30 hur långt man kommit i att utveckla och använda klimatberäkningar. Ett flertal pilotprojekt har genomförts och det visade sig också att många aktörer börjar tillämpa klimatkrav bland annat i upphandlingar.

LFM30 är ett lokalt initiativ för att göra bygg- och anläggningssektorn i Malmö klimatneutral. Initiativet har gett klimatlöfte om minskning av utsläppen av växthusgaser till hälften 2025 och till netto noll 2030. Detta gäller alla de parter som är anslutna till LFM30, med 2020 som basår och alla bygg- och anläggningsprojekt. För att nå målen bedriver initiativet en rad utvecklingsprojekt och de anslutna aktörerna driver pilotprojekt, för att testa och ta fram beräkningsrutiner och prova sig fram till hur växthusgasutsläppen från sektorn kan minskas.

Nationell färdplan

Som bekant har bygg- och anläggningssektorn en nationell färdplan, och under seminariet var det Rikard Silverfur från Fastighetsägarna som redogjorde för den.

Planen är en av ett tjugotal delplaner i ”Fossilfritt Sverige”. Den innebär att byggsektorn liksom alla andra sektorer ska nå netto noll 2045. Organisationen Byggföretagen följer varje år upp vägen mot målet.

Byggföretagen samlar all information som är nödvändig för alla aktörer, från leverantörer av byggmaterial, till konsulter, entreprenörer och fastighetsförvaltare. Byggföretagen ger ut en vägledning för hur klimatpåverkan ska beräknas. Detta arbete är delvis en nationell parallell till vad LFM30 gör. Byggföretagen genomför många andra satsningar, exempelvis en Road Show ”Renovera rätt och lönsamt”.

Det är framförallt åtta branschorganisationer och Trafikverket som driver den nationella färdplanen framåt. Man samarbetar med flera regionala och lokala initiativ, däribland LFM30.

Klimatbudget och upphandling

Andreas Holmberg från Byggnadsfirman Otto Magnusson, som är ordförande i LFM30:s styrgrupp, redogjorde för nätverkets arbete 2019-22 med fokus på metoden för klimatbudget, kriterier och upphandlingsstyrning. En aktörs arbete med klimatbudget görs i fem steg, enligt LFM30:s metod: beräkna, förbättra, sätta målgränsvärde, använda negativa utsläpp (kolsänkor) och kontrollera löpande. Kolsänkor får inte utnyttjats förrän alla åtgärder vidtagits i förbättringssteget.

LFM30 utvecklar, förankrar och testar metoder och kriterier för byggaktörer, som bland annat beskriver metoden för klimatbudget, och kriterier för att nå dess delstrategier och delmål. På LFM30:s hemsida lanseras detta och kompletteras, med exempelvis olika hjälpmedel för upphandlingsstyrning och egenkontroll.

Andreas Holmgren från Byggnadsfirman Otto Magnusson och Jeanette Nilsson från Cohive presenterade erfarenheter från 35 pilotprojekt. Sett till ett byggnadsverks livscykel (A1–D) härrör 50 procent av utsläppen från byggprocessen och av detta står stomme och grund för hälften. Driften står för 35 procent och ROT för 15 procent. Vid nyproduktion finns möjligheter att minska klimatavtrycket (A1–5) med 40–50 procent, vid ROT respektive anläggning är möjligheterna mycket stora och nu pågår arbete att kvantifiera detta i siffror.

Hur underlättar vi för klimatkalkyl i tidiga skeden?

Val av design och material i tidiga skeden inverkar förstås på den slutliga byggnadens klimatpåverkan. Ett problem är att de beräkningsverktyg som finns främst stöder beräkningar i senare skeden, när många avgörande beslut redan tagits. Vi behöver egentligen förstå byggnadens klimatavtryck från första skiss. Utvecklingsprojektet ”Klimat- och designdriven byggnation” har tagit tag i detta problem. Resultatet presenterades av Rasmus Andersson från IVL och Petra Jenning från Fojab Arkitekter.

Ett nytt verktyg, kallat ”Leaf Cutter Ant”, har tagits fram. Det kopplar i realtid samman 3D-modelleringsprogrammet Rhino/Grasshopper med Byggbranschens Miljöberäkningsverktyg BM. Beräkningar baseras på data för byggelement som tegel, gips och så vidare som aggregeras till byggdelar såsom bjälklag, ytterväggar, fönster och tak. Om en geometrisk parameter ändras i skissen, beräknas på nytt den samlade klimatpåverkan. Fallstudier har gjorts bland annat på ett kontorsbygge.

Utvecklingsprojektet är slutredovisat och en fortsättning är redan i gång ”Verktyg för klimatsmart byggdesign i tidiga skeden”.

På bilden: Stommen för bostadsbygget Mariastugan i Höllviken är en platsbyggd hybridlösning, med betong där det ger tekniska fördelar avseende främst akustik och brand, samt lätt-/träkonstruktion där det är rimligt

Foto: Peter Carlsson