Vinnova, Energimyndigheten och Formas stöder bland annat ”Strategiska innovationsområden”. Ett av sjutton program inom dessa utgörs av Smart Built Environment som tar ett samlat grepp på den digitalisering som krävs för hållbart byggande.

Smart Built Environment har ambitionen att bli en katalysator för nya tekniska möjligheter, digitalisering och de affärsmodeller som behövs för att klara dagens utmaningar gällande miljö och klimat.

Programmet har satt upp mål till 2030:

40 % minskad miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv för nybyggnad och renovering

33 % minskning av total tid från planering till färdigställande, för nybyggnad och renovering

33 % minskning av totala byggkostnaderna

Fler nya värdekedjor och affärsmodeller med livscykelperspektiv, plattformar samt nya konstellationer av aktörer

Ett av projekten inom Smart Built Environment är ”Digitaliserade miljö- och klimatkrav genom hela upphandlingskedjan”. Det leddes av IVL och samverkan skedde med Sustainable Innovation, HBV, eBVD Norden och EttElva Arkitekter. Bakgrunden var att mycket av hållbarhetsarbetet i dagens byggbransch sker analogt. Digitalisering är nödvändig för att bland annat kunna agera mer proaktivt.

– Arbete med att ställa miljökrav på byggmaterial bör effektiviseras betydligt. Byggprocessen i dag är fortfarande mycket analog, vilket medför att arbetet med klimateffektivare och mer resurseffektiva byggnadsverk inte når sin fulla potential. I stället för att arbetet fokuseras på att göra smarta materialval, ta fram bättre konstruktioner och utveckla innovativa lösningar så används i dag tiden till att i efterhand dokumentera och samla information om byggnadens miljöprestanda, säger Johanna Andersson, projektledare på IVL och en av författarna till projektets slutrapport.

– Med hjälp av lösningarna som togs fram i vårt projekt kan vi bidra till att tid frigörs för att arbeta mer strukturerat och agera hållbart tidigt i byggprojekt, fortsätter Johanna Andersson.

”Digitaliserade miljö- och klimatkrav genom hela upphandlingskedjan” har redovisat tre delprojekt:

EPD-verktyg. IVL har utvecklat ett verktyg för att på ett förenklat sätt ta fram EPD:er. Verktyget åstadkommer en maskinläsbar digital EPD, som möjliggör digitalisering av arbetet med leverantörspecifika klimatdeklarationer hos byggmaterialtillverkare och vidare i värdekedjan.

Miljökrav i upphandling. Projektet har tagit fram underlag för hur HBV och därmed allmännyttan kan arbeta med miljö- och klimatdeklarationer när de ställer krav på leverantörer.

Klimatberäkning av återbruk. IVL har tagit fram en handledning för hur klimatnytta från återbruk av byggprodukter kan beräknas kopplat till gällande standarder och med hjälp av digitala verktyg.

Kraftigt ökad efterfrågan på EPD:er

Det är framförallt det nya lagkravet på klimatdeklarationer för byggnader som är bakgrunden till att branschen i dag i allt högre utsträckning efterfrågar miljö- och klimatdata. Klimatpåverkan kan beräknas exempelvis med Byggsektorns miljöberäkningsverktyg BM 1.0. Detta har utvecklats av IVL och har redan använts flera år. Det är möjligt att beräkna klimatbelastningen bland annat som kilo CO2e per kvadratmeter och för hela den byggnad som byggherren planerar att uppföra. Lagkravet för en byggnads klimatpåverkan begränsas för närvarande till de mest betydande byggdelarna, det vill säga stomme, icke bärande mellanväggar och klimatskärm. (Boverket utreder nu hur man skulle kunna införa gränsvärde kopplat till detta och då ska sannolikt alla byggdelars klimatpåverkan beräknas, samt en kompletterande beräkning som omfattar en hel livscykel.)

Som indata för respektive byggmaterial kan BM använda generiska data som publiceras av Boverket eller någon annan databas som exempelvis Trafikverkets klimatdatabas. Dessa finns redan inbyggda i BM. Generiska innebär att de är medelvärden för de material som förekommer allmänt på marknaden. Boverket har sedan lagt på ungefär 25 procent på detta medelvärde för att skapa incitament för att istället använda specifika klimatdata för just de material/produkter som väljs för deras bygge. I BM går det att byta ut generiska data mot specifika data.

Det är här som EPD:er får stor betydelse. EPD betyder Environmental Product Declaration (miljövarudeklaration). En sådan visar miljödata för en specifik produkt som är tillgänglig på marknaden. Mot bakgrund av kravet på klimatdeklarationer, men även granskad och verifierad miljöinformation i övrigt, från aktörer i hela värdekedjan, ökar behovet av EPD:er kraftigt och allt fler leverantörer av byggmaterial tar också fram EPD:er för sina produkter.

Framtagande och utformning av en EPD följer standarder, framförallt EN 15804+A2 som gäller för byggprodukter. Förutom klimatpåverkan visar en EPD sex övriga miljöpåverkanskategorier (klimatpåverkan, försurning, övergödning med mera) och har sammanlagt ett trettiotal miljöindikatorer. En EPD är en mer eller mindre heltäckande miljödeklaration.