Intresset för klimatinvesteringsstöd för återvinning och cirkulära flöden är just nu rekordstort inom Klimatklivet. De största investeringarna som fått stöd under den senaste ansökningsomgången rör alla återvinning. Ett exempel är Svensk Plaståtervinnings investering i en teknik för utsortering av plast ur hushållsavfall.
Några av åtgärderna för ökad återvinning som nu får stöd från Klimatklivet är återvinning av plast i hushållsavfall av Svensk Plaståtervinning i Motala, avfallssortering av Tekniska verken i Linköping, plaståtervinning inom jordbruk av Reviva Plastics, återvinning av fönsterglas av Ragn Sells Recycling och återvinning av schaktmassor av KEWAB.
– Åtgärder för cirkulära flöden är den typ av klimatinvesteringar som beräknas ge den största utsläppsminskningen inom Klimatklivet just nu. Vi ser också en stor potential att öka återvinningen inom fler områden, säger Carl Mikael Strauss, chef för Klimatklivets industrienhet.
Klimatinvesteringar som ökar återvinningen av plast är intressanta av många anledningar.
– Återvinningen gör att mindre jungfrulig råvara behövs, samtidigt som förbränningen minskar. Utsläppen minskar i flera led. Många av de här projekten ger också ökad kostnadseffektivitet på sikt, trots att det initialt krävs stora investeringar, säger Carl Mikael Strauss.
Banbrytande teknik för utsortering av plast ur hushållsavfall
Den investering som beräknas minska utsläppen mest av alla åtgärder hittills inom Klimatklivet är Svensk Plaståtervinnings investering för att sortera ut plast ur hushållsavfall. Anläggningen har potential att återvinna 79 000 ton plast årligen, vilket motsvarar ungefär sex gånger Globens volym. Åtgärden beräknas minska utsläppen med 196 000 ton CO2 per år och beviljas nu 102 miljoner kronor i stöd från Klimatklivet.
– Utvecklingen med eftersorteringsanläggningar är bra, vi behöver samla in och återvinna de plastförpackningar som av misstag, eller okunskap, inte källsorteras och därför hamnar i hushållsavfallet. Men materialet är mycket förorenat och därför svårare att återvinna. När vi nu bygger Site Zero kan vi, tack vare stödet från Klimatklivet, investera i en ny sorteringslina som är tekniskt anpassad för att sortera plast från just dessa anläggningar, säger Mattias Philipsson, vd på Svensk Plaståtervinning.
Idag materialåtervinns endast runt 10 procent av plastavfallet i Sverige, resten går till förbränning eller blir bränsle inom industrin. Därför behövs omfattande satsningar för att sortera ut plasten i olika fraktioner och återvinna den.
Läs mer:
