Text: Jonas Nørholm Larsen

Det är möjligt att nå målet om 70 procents minskning av CO2-utsläppen med befintlig teknik, särskilt med mer sol och vind, konstaterar Brian Vad Mathiesen, professor i energiplanering vid Aalborg Universitet i Danmark.

Allt handlar om viljestyrka och investeringskraft.

Så kort är svaret när man frågar Brian Vad Mathiesen vad som krävs för att Danmark ska nå klimatmålet till 2030. Enligt professorn från Aalborg Universitet är det möjligt att uppnå de 70 procentiga minskningarna av växthusgaser om vi vill satsa massivt i förnybara energikällor:

– Vi måste satsa på att tänka energisystemet smartare och samtidigt måste vi elektrifiera mycket mer. Vi måste ha grön el in i vår bransch och in i fjärrvärmen och så måste vi ha fler individuella värmepumpar. Det är nödvändigt för framtidens energisystem att det bygger på förnybara energikällor, säger Brian Vad Mathiesen.

El in i transporten

En annan del av framtidens energisystem är elektrifieringen av transportsektorn:

– Det är mycket troligt att all persontransport kommer att vara elektrisk – all lätt persontransport. När det gäller lastbilar kan 30-40 procent – ​​kanske hälften – elektrifieras, säger Brian Vad Mathiesen.

För den del av transporten som inte kan elektrifieras direkt; När det gäller flygplan och huvuddelen av sjöfarten måste gröna alternativ hittas:

– Här behöver vi elektrobränslen istället för batterier, vilket kräver enorma mängder förnybar energi. Om vi ​​ska täcka Danmarks tunga transporter med förnybar energi, så måste vi – bara för ett ändamål – använda lika mycket vind som för resten av systemet. Det är med andra ord ett enormt tryck bara på energisystemet från transportsektorn, säger Brian Vad Mathiesen.

Energikrisen

Enligt Brian Vad Mathiesen är den nuvarande energikrisen och beroendet av rysk gas nära kopplat till den gröna omställningen och de åtgärder som krävs av framtidens energisystem.

– Det positiva budskapet är att vi redan känner till de teknologier som vi kan använda för att göra oss oberoende av fossil energi. Vi behöver bara accelerera det vi redan gör. Industrin ska elektrifieras, fjärrvärmen ska täcka 70 procent av vår värmeförbrukning och sedan måste vi ha individuella värmepumpar för att täcka resten. I den situation vi är i nu borde vi kunna minska gasen med 75-80 procent, säger Brian Vad Mathiesen och fortsätter:

– Vi måste tänka i termer av det smarta energisystemet, där vi använder el och fjärrvärme och Power-to-X-bränslen för att skapa det flexibla systemet, som måste kombineras med energibesparingar och med byggnadsbeståndet för att ta oss till vårt mål. För sådan är den gröna omställningen; det är både besparingar i det enskilda hushållet och de stora Power-to-X-projekten, säger han:

– Den gröna övergången är många bäckar små.

Börja med visionen

När man ritar skissen för framtidens energisystem är energi ett nyckelbud för en dansk lösning på klimatutmaningarna.

– Visst är det en bra idé att bygga mer förnybar energi, men energiöarna kan delas upp i två. En övervägande säker del, där vi skalar upp vindparkerna till 10 GW och tar oss an nästa utmaningar för större RE-anläggningar till havs. Europa måste ha minst 300 GW till havs till 2050, så vi måste kunna bygga minst 10 GW totalt någonstans. Enbart nätanslutningen på 10 GW är väldigt, väldigt svår, säger han och fortsätter:

– Den andra delen är ”ön” vid vindkraftsparken till havs. Det är den mer innovativa och osäkra delen som gör hela konceptet till en vision där det finns osäkerheter. Här vet vi ännu inte vad som är en fördel att använda den till. Det har inte undersökts tillräckligt ännu.

Enligt Brian Vad Mathiesen, om vi tar på oss de internationella glasögonen, ligger Danmark före på poäng när det gäller den gröna omställningen.

– Vi kan inte planera på samma förnuftiga sätt globalt som vi kan i Danmark. Den gröna omställningen blir helt enkelt dyrare för omvärlden än för oss. Vi ligger långt framme i Danmark och vår lagstiftning främjar bra lösningar. Det finns bra saker på gång: Priset på dessa saker faller. Sammantaget skulle jag säga att när det kommer till våra klimatmål för 2050 kan året lika gärna vara 2040 eller 2045. Allt handlar om vad vi vill betala – både i Danmark och internationellt, avslutar Brian Vad Mathiesen.

Artikeln har tidigare ingått i energiklustrets innovationsrapport, Energy TECH.