Certifieringssystemet GreenBuilding kan användas av fastighetsägare som har ett energieffektivt hus eller planer på att energieffektivisera. För att klara certifieringen ska byggnaden har 25 procent lägre energiprestanda, jämfört med tidigare eller jämfört med kraven i BBR för nya byggnader.

GreenBuilding var ett EU-initiativ under 2004–2014. Avsikten var att främja energieffektivisering i bygg- och fastighetssektorn. Sedan 2010 ansvarar SGBC för GreenBuilding i Sverige och det har blivit ett starkt varumärke för energibesparing.

Sedan EU-initiativet avslutades fortsätter SGBC att administrera och utveckla systemet. Tidigare kunde det enbart användas för lokaler. I och med att SGBC tog över administrationen kunde vissa formella krav slopas och systemet kunde utvidgas till att användas även för bostäder. Alla lokaler och flerbostadshus som enligt lag måste energideklareras enligt Förordning om energideklaration av byggnader 2006:1592, har möjlighet att certifieras, detta oavsett verksamhet i byggnaden.

Två huvudspår

Certifiering för GreenBuilding har två huvudspår: antingen ska byggnaden vara minst 25 procent mer energieffektiv än nybyggnadskraven i BBR eller energirenoveras för att sänka energiförbrukningen med minst 25 procent jämfört med tidigare. I båda fallen räknas köpt energi för uppvärmning, tappvarmvatten, kylbehov och fastighets-el.

En ny byggnad som kandiderar för certifiering får vara högst fem år gammal. Relativt konventionellt byggda fastigheter har i vissa fall svårt att klara de lagstadgade BBR-kraven. Att klara GreenBuilding blir då ännu svårare.

– Certifieringssystemet är till för de fastighetsägare som ligger i framkant, de som har höga ambitioner och är innovativa, säger Joakim Torpling, certifieringsspecialist hos SGBC.

För befintliga byggnader som energirenoveras finns två typer av basvärden att utgå ifrån. Antingen BBR:s krav för nya byggnader, eller ett referensvärde för den tidigare energiförbrukningen i just den byggnad som ska certifieras. Då väljs ett referensår från en period om fem år. Värdet från detta år måste sedan verifieras två ytterligare år för att få ett normalårsvärde.

Det går att arbeta med certifiering antingen under det att byggnaden renoveras eller när åtgärderna är genomförda. Ansökan till SGBC kan skickas in när energiberäkningarna är klara.

Uppföljning

Efter att energirenoveringen är genomförd och byggnaden är certifierad görs energimätning nästnästa år. Denna mätning räknas om till ett normalårskorrigerat värde. Visar det sig att man kapat energiprestanda med minst 25 procent är fastigheten godkänd GreenBuilding. Energiprestanda måste sedan mätas och återrapporteras årligen för att få behålla certifikatet.

SGBC väljer ut en andel av återrapporteringarna som granskas av en opartisk tredje part i form av utökad granskning. Före pandemin granskades ungefär 20 procent av objekten och under pandemin – då platsbesök inte utfördes – var det ungefär 30 procent som granskades på distans.

Certifieringen är godkänd efter varje godkänd återrapport eller tills byggnaden genomgår en större ombyggnad eller större ändring av verksamheten. Exakt vilka åtgärder som föranleder att certifieringen dras in är inte definierat i manualen. Här avgör SGBC från fall till fall. Så blir det även i fortsättningen när en ny manual kommer att gälla.

– Den nya manualen blir tydligare och mer detaljerad än den nuvarande, fortsätter Joakim Torpling. Bland annat dispositionen med de olika kriterierna gör den betydligt lättare att använda. Vi beskriver också noggrant vilka dokument som måste lämnas in.

Nya krav

Rent tekniskt blir det inte så mycket nytt. Det viktigaste är att kravet på ett övergripande energiledningssystem ersätts av krav på en mätplan för byggnaden. Mätplan ska för övrigt finnas för alla nya byggnader. Ett nytt krav är också att det ska finnas system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning. Detta kommer att bli ett lagkrav för större byggnader som inte är bostadshus. Det börjar gälla år 2025. Detta krav togs med i kommande manual både för att få in kunskapen tidigt, samt att säkerställa att manualen fortfarande är aktuell 2025.

SGBC har också tagit fram en mall för återrapportering vilket underlättar för båda parter.

Nytt är också att en certifiering kan gälla i högst fem år. Därefter måste man göra om hela certifieringen på nytt enligt den då gällande manualen. De objekt som idag är certifierade enligt den tidigare manualen får behålla certifieringen som längst till år 2025, oavsett om de återapporteras med godkända energiprestanda. För att fortsatt kunna använda beteckningen GreenBuilding måste objekten sedan certifieras enligt den nya manualen.

När detta skrivs har femtio projekt certifierats med GreenBuilding under 2021 och hittills under 2022. Antalet tidigare projekt som klarat godkänd återrapportering är 329.

För vissa objekt har återrapporteringen av olika orsaker upphört. Gissningsvis beror det i flertalet fall på att fastigheten har bytt ägare, medan några kanske har breddat sina ambitioner och certifierat för ett annat system, exempelvis Miljöbyggnad iDrift.

– Jag hoppas givetvis att de som av en eller annan anledning glidit ur systemet hoppar på tåget igen, avslutar Joakim Torpling.