Arbetet med att utveckla nästa generation av miljöbyggnad är nu ute på remiss. Det var med stor förvåning som Svensk radonförening såg att radonsäkerhet så tydligt uteblivit. Det har blivit en del förbättring när det gäller radonhalten i nybyggda hus, men än har vi betydande byggnadstekniska steg att titta på för att konsekvent få ner radonhalter till nivåer under 60Bq/m3 som minimerar risken för att drabbas av lungcancer.
– Det finns fortfarande en stor okunskap på marknaden när det gäller radonsäker nybyggnation. Våra konsulter rapporterar in flera företag som bygger enbart med radonslang med argumentet att får man problem är det ju bara att koppla på en fläkt i efterhand. Detta är ofta alltför kortsiktigt tänkande för att spara på byggkostnader, men inte tillräckligt vad gäller radonproblematik. Får man över 200Bq/m3 efter ett par år krävs fler korrigerande åtgärder som exempelvis ökad luftomsättning i ventilationssystem eller installation av radonsugar. Att bygga radonsäkert behöver inte vara dyrt om man gör rätt från början. Det är hela poängen säger Dag Sedin, ordförande Svensk radonförening.
– Vi behöver vi utveckla vår kunskap att bygga radonsäkert. Sverige har varit framgångsrikt vad gäller att få ner radonhalterna i nybyggda hus även om man bland dessa kan finna byggnader med mycket höga värden. Det är viktigt att ha full koll på radonhalterna i nybyggda hus för att upptäcka åt vilket håll utvecklingen går. Mätning är det enda sättet att säkerställa en tillräckligt låg radonhalt i inomhusluften i nyproducerade hus. Detta är möjligt och för detta ändamål är en miljöklassificering avseende på radonhalten ett viktigt verktyg, fortsätter Dag Sedin.
En annan viktig fråga för framtiden är att kunna konstruera byggnader med låga radonhalter där man kan klara sig utan miljöpåverkande och energiökande ingrepp som att utöka luftomsättningen eller installera radonsug via radonslang som lagts under grundplattan.
Faktaruta
Det är viktigt att uppnå så låg radonhalten som möjligt eftersom risken att få lungcancer är direkt linjär med radonexponeringen, vilket gäller både för icke-rökare och rökare. Radon är den näst vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning. Lungcancer hos människor som aldrig har rökt ökar dessutom och är nu den sjunde vanligaste orsaken till cancerrelaterad död i världen.
WHO rapporterar att radon orsakar mellan 3–14 % av all lungcancer, beroende på den genomsnittliga radonhalten och rökprevalensen i ett land. WHO föreslår:
en nationell årlig genomsnittlig referensnivå för radonkoncentration i bostäder på 100 Bq/m3
att implementera radonförebyggande i byggnormer för att minska radonhalterna i byggnader under uppförande, och radonprogram för att säkerställa att nivåerna ligger under nationella referensnivåer;
att främja utbildning för byggnadsproffs och tillhandahålla ekonomiskt stöd för att avlägsna radon från befintliga byggnader; och
att överväga införandet av radon som en riskfaktor i nationella strategier relaterade till cancerkontroll, tobakskontroll, inomhusluftkvalitet och energibesparing
