SEI och Mistra Geopolitics lanserar idag en rapport som tar upp ett högaktuellt riskområde, klimatrisker via global handel. Rapporten behandlar Sveriges roll i det globala handelssystemet och vilka klimatrisker Sverige står inför via sina internationella handelsförbindelser.

Analysen i ”New risk horizons: Sweden’s exposure to climate risk via international trade” visar att Sveriges mest stabila handelsförbindelser tenderar att vara med länder som både ligger nära Sverige och som är relativt motståndskraftiga mot klimatförändringar. Men, den visar också att Sveriges handelskopplingar till mer sårbara länder spelar en växande och mer avgörande roll i svenska leverantörskedjor, speciellt avseende tillväxtekonomierna i Asien och Afrika, än vad som tidigare synts.

I rapporten listas en rad rekommendationer till beslutsfattare inför revideringen av Sveriges strategi för klimatanpassning, klimatkonferensen COP27 samt Sveriges ordförandeskap i EU 2023.

– Med nya och mer detaljerade forskningsresultat ser vi hur sårbart Sverige, som ett litet öppet land på den globala marknaden, är för effekter av klimatförändringar i länder som ligger långt ifrån Sverige. Klimatförändringarna hotar att störa globala produktions- och distributionskedjor, och därigenom svensk konsumtion, livsmedelsförsörjning och näringsliv. Sverige är beroende av internationellt samarbete och en stark, global klimatanpassningsagenda för att möta dessa risker, säger Frida Lager, rapportförfattare och forskare vid SEI.

Rapporten visar att traditionella metoder för att bedöma vilka klimatrisker Sverige står inför ger en relativt betryggande bild och lyfter fram den dominerande roll som geografiskt nära handelspartner som Tyskland och de nordiska länderna spelar. Länder vars klimatsårbarhet är bland de lägsta i världen. Därutöver handlar Sverige till stor del med EU-länder och andra relativt osårbara marknader.

– Handelspartners tidigare i leverantörskedjan, som till exempel producenter av mat, insatsvaror till jordbruket och kritiska mineraler, är svårare att spåra i statistiken, men spelar en avgörande roll för den svenska ekonomin, eftersom riskerna för klimatförändringar och störningar i leveranser är som störst där. Deras inflytande på Sveriges klimatsårbarhet har inte varit synlig förrän nu, säger Frida Lager.

Global handel och klimatsårbarhet

Pandemin, mat- och energikrisen är och har varit en ögonöppnare för det svenska samhället och svensk beredskap, och påminner om hur sårbara och beroende Sverige är av internationella händelser och flöden.

– Vi ser redan hur effekter av klimatförändringarna leder till värmeböljor, torka och skogsbränder, både i Europa och globalt. Klimatrisker interagerar och förstärks av andra geopolitiska risker med breda effekter på samhällsnivå. Klimatanpassning är trots detta nästan uteslutande, även i Sverige, behandlat som något som sker inom landets gränser, säger Frida Lager.  

Rapporten lyfter vad klimatanpassning verkligen borde handla om för länder som Sverige, där handelsfrågor, näringsliv och internationellt samarbete borde vara nyckelkomponenter. Liksom forskningsresultat från Tyskland och Österrike visar, kan påverkan på handel av klimatförändringar, för Sverige vara större än riskerna vi står inför inom landets egna gränser.

Klimatrisker kopplade till global handel är ett relativt outforskat forskningsområde och länders klimatsårbarhet är utmanande att kartlägga. Rapporten är ett betydande framsteg när det gäller innovation i metoder för att utvärdera transnationella klimatrisker. Det ger nya insikter av vikt för klimatanpassningspolitik och global styrning av åtgärder.

I rapporten lyfts soja från Brasilien som ett exempel på en vara där klimatrisker i produktion och transporter förväntas leda till transnationella klimatrisker för länder som Sverige. Klimatrisker för sojaproduktionen har kartlagts i hela Brasilien och följts via internationella leveranskedjor för att identifiera var soja förekommer i svensk konsumtion.

Inför klimatkonferensen (COP27) i Egypten, revideringen av Sveriges strategi för klimatanpassning och Sveriges kommande ordförandeskap i EU ger författarna följande rekommendationer till Sveriges beslutsfattare:

Prioritera transnationella klimatrisker som riskområde i den nya klimatanpassningsstrategin.

Sverige bör pressa på för ambitiösa målsättningar inom Global Goal on Adaptation (globala klimatanpassningsmålet) som ska förhandlas vid den kommande klimatkonferensen. Sverige är i en unik position att leda internationella koalitioner och höja nivån för förståelse och hantering av transnationella klimatrisker.

Inrätta en ny arbetsgrupp som sträcker sig över flera sektorer för hantering av transnationella klimatrisker. Den bör innefatta beslutsorgan för handels- och utrikespolitik samt beredskapspolitik.

Upprätta en position med ansvar för att samordna anpassningsinsatser till gränsöverskridande klimatrisker, inklusive inom hela regeringen.

Läs rapporten

New risk horizons: Sweden’s exposure to climate risk via international trade