Arkitektstudenter i Danmark har undersökt hur trä som annars skulle hamna i värmeverk kan användas att bygga med i framtiden – genom att titta på hur det gjordes för 200 år sedan.

Kanonbåtsbodarna på Holmen i Köpenhamn står sida vid sida längs kajen – 32 totalt indelade i sex grupper. Och de har stått där i nästan 200 år.

Därför verkar det kanske inte vara det mest självklara stället att söka inspiration för framtidens byggande, men det är precis vad Line Bruus och Jerry René Petersen har gjort. De är båda elever på Arkitektskolen på Det Kongelige Danske Akademi, som ligger ett stenkast från kanonbåtsbodarna.

I sin materialteori tog de sig an trä – men inte vilken typ av trä som helst.

De stötte på hybridlärk, en art skapad genom att korsa europeisk och japansk lärk. Hybrid lärk växer starkt under de första decennierna av sin tillväxt och används därför bland annat vid skogsplantering som sköterträd för att hjälpa till att driva de andra träden uppåt. Men när hybridlärken fälls för att ge plats åt de kvarvarande träden kan den inte användas som byggnadsmaterial, eftersom den inte uppfyller klassificeringen för byggvirke – bland annat för att den har för många kvistar. Därför används hybridlärk idag som biomassa för förbränning, när den har tjänat sitt syfte som plantskola.

Stor brist på ved på 1820-talet

I arbetet med kanonbåtsbodarna fick dock Line och Jerry reda på att man enkelt kan använda hybridlärk i konstruktioner och därigenom öka värdet på det ved som annars skulle användas till fjärrvärme – och förlänga bindningen av den CO2 den har. absorberas genom dess tillväxt.

– Det finns en hel del kunskap från förr som vi kan använda i nuet – och speciellt här från kanonbåtsbodarna, säger Jerry.

– När de byggdes på 1820-talet var det resursbrist på virke. Vi hade helt enkelt använt allt vårt virke till flottan och till konstruktionen. Man hade inte de storlekar på trä som man normalt skulle använda, så man fick använda en flexibel konstruktion som skulle kunna ta de krafter som normalt skulle finnas i ett sådant skjul, men med mindre timmerelement, framhåller Line.

Omkring år 1800 var trä en knapp resurs i Danmark – på den tiden var bara drygt 2 procent av Danmark täckt av skog, jämfört med ca. 15 procent idag.

En mer nyanserad titt på trä

Idag vill många att trä ska vara en större del av byggandet, då det kan ersätta CO2-tunga material som betong och stål och samtidigt lagrar det själv den CO2 som tas upp genom sin tillväxt.

Men eftersom träslag som hybridlärk inte kan kvalificeras som byggnadsvirke används det som biomassa för eldning.

– Trä ska helst användas minst så länge det har vuxit. Så när vi bränner av det får vi ut den CO2 som den annars skulle ha bundits upp snabbare. Så det är riktigt bra att använda trä i konstruktioner som kan hålla länge, förklarar Line.

– Därför behövs en mer nyanserad titt på klassificeringen av trä, säger Jerry.

– Ungt trä har andra egenskaper – det är kanske mer flexibelt och följsamt. Så istället för att tänka att den måste klara ett visst tryck eller drag kan man istället fundera på hur vi annars kan definiera en träbit – vilka andra egenskaper vi kan titta på. Det är viktigt att förstå hur vi kan använda det mer mångsidigt, säger Line och fortsätter:

– Vi måste uppfylla vissa krav, men det tar bort fokuset från att trä är ett organiskt material – den förståelsen saknas när man lägger det i lådor.

Hjälp från HedeDanmark

För att lösa uppgiften och använda det oklassificerade lärkträet för byggnation tog Line och Jerry kontakt med HedeDanmark som kunde leverera virket – samt sparring med Ebbe Leer och Michael Glud från HedeDanmark.

– Vi har funderat om bygget av kanonbåtsbodarna i hybridlärk. Vi har gjort takbjälken som saxsparrar; man gör en vanlig takbjälk, men man har flera delar, så att laster kan fördelas runt elementet. Så även om den är av hybridlärk, som inte är kvalificerad, så är vi säkra på att den håller, säger Line.

– Det är framför allt samspelet i träkonstruktionen som gör den stark. Samtidigt har våra bärande konstruktioner flera möjliga lastinsättningar och en inbyggd redundans. En nyanserad titt på klassificeringen av trä skulle alltså kunna innebära att trä inte bara förtydligas som enskilda delar, utan istället som ett integrerat element, tillägger Jerry.

På bilden: Jerry René Petersen och Line Bruus studerar båda till en examen vid Arkitektskolen vid Det Kongelige Danske Akademi i Köpenhamn