Nyheter

Rapport från BASTA-dagen – inriktning på giftfrihet och digitala data

Årets BASTA-dag genomfördes i november. I hållbarhetens tecken var konferensen digital och på distans, precis som under 2020–2021. Fokus var giftfrihet, helt i enlighet med andemeningen i att använda BASTA som materialbedömningssystem. Angelägna ämnen var också återbruk och digitalisering.

Dagen bjöd på presentatörer från IVL – som är den ena huvudmannen och delägaren av BASTA – och presentatörer från Kemikalieinspektionen och Boverket. BASTA:s nya vd Pehr Hård svarade själv för flera av de tunga inslagen under dagen. Vi fick också höra erfarenheter från en leverantör som använder BASTA, nämligen Lindab.

Kommande kemikalielagstiftning

Konferensen inleddes med att Urban Boije af Gennäs, som är utredare på Kemikalieinspektionen, berättade om väntade nyheter vad gäller kemikalielagstiftning. Regeländringar och nya regelverk är en följd av EU:s kemikaliestrategi som har sin upprinnelse i EU:s Green Deal. Vad gäller byggmaterial och byggnader får kemikaliestrategin inverkan på bland annat CLP – Förordningen om klassificering, märkning och förpackning av kemikalier. Här väntas nya faroklasser för bland annat hormonstörande ämnen samt persistenta, bioackumulerande och toxiska ämnen. Beträffande REACH – Förordningen om registrering, utvärdering, tillstånd och begränsningar av kemikalier – väntas regelförstärkningar. När det gäller Ekodesigndirektivet ska detta ersättas av ESPR – Förordning om ekodesign för hållbara produkter.

– Förslag till reviderad CLP väntas nu i fjärde kvartalet. Rådsförhandlingarna om ändringarna i CLP blir en viktig fråga i Sveriges EU-ordförandeskap under första halvåret 2023, säger Urban Boije af Gennäs. Och förslag till ny REACH väntas under Q4 nästa år.

För byggbranschen är det också bra att hålla ögonen på SSbD – Safe and Sustainable by Design – gällande säkra och hållbara kemikalier, samt SRIP – Strategic Research and Innovation Plan för Safe and Sustainable Chemicals and Materials. Kommissionen har under 2022 publicerat dokument och rapporter som beskriver dessa initiativ.

Byggproduktförordningen CPR

Sara Elfving som är utredare på Boverket gav en lägesbeskrivning av arbetet med EU:s nya byggproduktförordning – CPR. I denna reglerar EU krav på att produkters egenskaper ska bedömas och beskrivas och hur detta ska göras. Sedan ställer respektive nation upp byggregler för den färdiga byggnaden. Förslag till ny CPR kom i mars i år, samtidigt med den tidigare nämnda ESPR. Nyheter i CPR är bland annat att det kan ställas krav på miljö- och klimatpåverkan som ska spegla ESPR, samt återbruk med fokus på resurshushållning. Dessutom ökade digitala möjligheter till förmedling av information, exempelvis genom införande av produktpass och en EU-databas för byggprodukter.

– Detta är förslag och vi vet idag inte vad som kommer att spikas, säger Sara Elfving.

För närvarande pågår hos EU också CPR Acquis – ett arbete som ser över de harmoniserade standarder som finns för byggprodukter. Målet är tekniskt uppdaterade standarder som möter nationernas behov av information om byggprodukters väsentliga egenskaper.

CCBuild stödjer och flaggar för återbruk

Carina Loh Lindholm från IVL är koordinator och ledare för CCBuild, en samverkansarena för återbruk. Antalet parter i CCBuild:s nätverk överstiger idag ett hundra och antalet ökar stadigt.

– CCBuild stöttar cirkulära principer, baserade på EU:s avfallshierarki, med avfallsminimering som högsta prioritet där man använder, bevarar och återanvänder befintliga resurser i första hand, följt av materialåtervinning, berättar Carina Loh Lindholm.

I Sverige uppstår årligen 14,6 miljoner ton bygg- och rivningsavfall. Endast 296000 ton av detta materialåtervinns. Potentialen för återbruk har i en tidigare studie uppskattas till cirka 900000 ton, med en möjlighet att nå minskade utsläpp av 1,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Målgrupperna för CCBuild är fastighetsägare, arkitekter, andra konsulter, det offentliga, entreprenörer, materialleverantörer och lokala nätverk. Inom samverkansarenan finns nätverk med partners och arbetsgrupper som tillsammans bygger upp kunskap och erfarenheter. CCBuild:s digitala tjänster omfattar en produktbank med värdeanalys, inventeringsapp och marknadsplats.

Taxonomin och BASTA

Pehr Hård berättade om EU-Taxonomin och hur den kopplar till byggprodukter. Taxonomin har tagits fram mot bakgrund av Parisavtalet och FN:s globala mål.

– Taxonomin ska bland annat hjälpa investerare att se vilka investeringar som är hållbara, berättade Pehr Hård. Otydlighet i redovisning av hållbarhet ska förhindras och grönmålning motverkas. Många kommer att påverkas av och dra fördelar av taxonomin, bland annat de som söker gröna lån. Företag över en viss storlek måste göra miljöplaner och dessutom redovisa vad som har uppnåtts.

Vad gäller materialbedömning är det tre aktiviteter inom sektorn bygg- och fastighetsverksamhet som kopplar till materialkrav:

Uppförande av nya byggnader

Renovering av befintliga byggnader

Installation, underhåll och reparation av energieffektiv utrustning

För var och en av dessa måste de uppfylla DNSH (Do No Significant Harm) avseende ”Förebyggande och begränsning av miljöförorening” och för de två förstnämnda krav enligt Annex C & Emissioner. Dessa krav berör bland annat kvicksilver, ämnen som bryter ner ozonskiktet, formaldehyd och carcinogena flyktiga organiska ämnen.

Hos BASTA:s kansli har man jämfört kraven enligt Taxonomin med kriterierna enligt BASTA-systemet. Detta är inte helt lätt eftersom BASTA fokuserar på ämnenas egenskaper, medan Taxonomin fokuserar på listor såsom REACH- och POPS-förordningarna.

– Taxonomin är inte helt färdig och publicerad än. Vi följer bland annat emissionskriterierna och lägger till de delar som behövs i vårt system. BASTA kommer att visa vilka artiklar som klarar taxonomin, och då oavsett betyg i BASTA-systemet, avslutar Pehr Hård.

Nyheter och framtida aktiviteter

Presentationen om BASTA:s loggbokstjänst innefattade en hel del nyheter. Pehr Hård bjöd slutligen på ytterligare nyheter och blickar mot framtiden.

BASTA har nu kompletterats med kriterier för cirkularitet. Det som ska redovisas är främst andel cirkulerat material (återanvänt, återvunnet) och förberedelse för nästa användningsfas (återbruk, materialåtervinning).

– Idag är bara 3,4 procent av Sveriges resursanvändning cirkulär. Det är viktigt att ta vara på de material vi redan har och dessutom förbereda för att de val vi gör idag av nya material tar höjd för att kunna användas igen så småningom, anser Pehr Hård.

I december 2021 tillkom produktkategorin elektronik i BASTA. Elektronik är komplexa produkter där spårning av alla ingående komponenter är besvärlig. BASTA har tagit fram en modell för godtagbar redovisning av materialinnehållet.

BASTA-online är en öppen databas som används av många institutioner och företag. Efterfrågan är stor på API:er och BASTA har mött upp denna efterfrågan och förbättrar ständigt tekniken. Att mer eller mindre sömlöst koppla samman olika databaser och system med kvalitetssäkrad information, sparar administration och öppnar helt nya möjligheter.

– Vi ser ökat intresse för data om kriterieuppfyllnad, exempelvis med avseende på ämnen i kandidatlistan, cirkularitet, förnybarhet och EPD:er. Vi finns till för er och är anpassbara. Så vänd er till oss med alla idéer, uppmanade avslutningsvis Pehr Hård.

FAKTA BASTA-systemets betygsnivåer

BASTA Begränsar utfasnings- och riskminskningsämnen.

BETA Begränsar utfasningsämnen.

BETA till BASTA För kemiska produkter som förändras när de byggs in. De klarar systemets BETA-nivå vid leverans men BASTA-nivån när de byggts in.

DEKLARERAD För produkter som inte klarar BASTA eller BETA men där det finns fullständig kunskap om produkternas kemiska innehåll.

DEKLARERAD till BASTA

För kemiska produkter som förändras när de byggs in. De klarar systemets DEKLARERAD-nivå vid leverans men BASTA-nivån när de byggts in.