Biogasproduktion är det område som fått mest stöd från Klimatklivet under 2022. 1,8 miljarder kronor har gått till biogas, det motsvarar en ökning på 80 procent. Investeringar i elproduktion från biogas står för största delen av ökningen, vilket stärker många lantbrukares självförsörjning av el.
Av de 4,5 miljarder kronor i investeringsstöd som Klimatklivet totalt beviljat under 2022 har 40 procent gått till produktion av biogas.
Sedan 2015 har Klimatklivet beviljat stöd till nya investeringar som förväntas öka svensk biogasproduktion med 1,9 TWh, vilket motsvarar cirka 80 procent av Sveriges produktion. Sammantaget beräknas biogasinvesteringarna minska utsläppen av växthusgaser med 470 000 ton CO2 per år. Det motsvarar ungefär utsläppen från inrikes flyg innan pandemin.
Biogas för elproduktion inom lantbruket står för den största delen av ökningen under 2022. 790 miljoner kronor har beviljats i stöd till gårdsanläggningar som vill producera el och värme från biogas, sedan det blev möjligt att söka stöd för detta i början av året. Resterande del av stödet till biogas går till övervägande del till transport och industri där den ersätter fossila bränslen.
Andra områden som fått stor andel av Klimatklivsstödet under 2022 är cirkulära flöden, energieffektivisering, energikonvertering och laddstationer.
− Klimatinvesteringarna minskar företagens beroende av fossila bränslen och ökar energieffektiviseringen, det stärker försörjningstryggheten. El från biogas inom lantbruket till exempel, ger bättre förutsättningar för svensk livsmedelsförsörjning, säger Anna Bredberg, chef för Klimatklivsenheten för transporter.
Biogas-el och effektivisering tryggar matproduktion
Fröstorps mjölk i Herrljunga kommun är ett av företagen som klimatanpassar verksamheten med stöd från Klimatklivet. De har fått investeringsstöd för att producera egen el och värme med biogas från gårdens gödsel som rötas. Samtidigt byter de ut en av gårdens mest flitigt använda arbetsmaskiner, en minilastare som nu blir eldriven. Åtgärderna ger mer kontroll över energiförsörjningen.
− Elproduktionen från vår biogas gör oss självförsörjande på el och vi kommer även kunna sälja en del ut till nätet. Samtidigt minskar vi dieselanvändningen med 12 000 liter varje år, säger Carin Karlsson på Fröstorps mjölk.
Fröstorp har genomfört fler förändringar som effektiviserar energianvändningen på gården. En satellitpump gör att vatten från ladugården kan användas för bevattning av grödorna runt om. En annan pump pumpar runt gödsel vilket gör att inget vatten behöver tillsättas till gödslet. På så vis ersätts många lastbilstransporter och åtgången på dricksvatten minskar med 6 000 liter per dygn. Näst på tur står ett klimatsmart fodersystem som ska blanda fodret till djuren. Det ska ersätta transporter och ensilageplast och minskar dieselanvändningen med ytterligare 18 000 liter per år.
− Vi har snart ett generationsskifte på gården och vill lämna över ett så attraktivt och effektivt lantbruk som möjligt. För att vara konkurrenskraftiga behöver vi hela tiden minska vår klimatpåverkan som omvärlden efterfrågar, säger Carin Karlsson. Med dagens el- och gödselpriser vågar jag inte ens tänka på hur det skulle ha gått om vi inte kunnat genomföra de här förändringarna. Omställningen är bra för klimatet men den är också bra för Sverige, den gör att vi kan fortsätta med vår verksamhet, lägger hon till.
Fakta om klimatklivet
Klimatklivet är ett stöd till fysiska investeringar som minskar utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Stödet går till olika typer av åtgärder som ger hög klimatnytta. Bland de nyare åtgärderna finns bland annat vätgasproduktion, elektrifiering av sjöfart, elektrobränslen, laddinfrastruktur, biokolproduktion och åtgärder som skapar cirkulära flöden genom att öka återvinningen av till exempel plast, betong och textil. Sedan starten 2015 har Klimatklivet beviljat stöd till nya investeringar som förväntas öka svensk biogasproduktion med 1,9 TWh, vilket motsvarar runt 80 procent av dagens produktion på 2,3 TWh.
Medlen kommer till största delen från EUs återhämtningsfond, NextGenerationEU. Investeringsstöd från Klimatklivet ges först och främst till de åtgärder som ger störst, varaktig minskning av växthusgasutsläpp per investerad krona. Sedan starten 2015 har Klimatklivet fördelat 13 miljarder kronor till företag, organisationer och kommuner som ansökt om stöd för klimatinvesteringar. Tillsammans med övrig finansiering har totalt 31,5 miljarder kronor investerats för att minska utsläppen. Stöd ges till både stora och små åtgärder i hela landet. Det största projektet har fått 210 miljoner kronor i stöd.
