I dagarna drar forskningsprogrammet “Det nya framtidslandet? Drivkrafter, utmaningar och möjligheter i relation till norra Sveriges (gröna) industrialisering” igång vid Umeå universitet. Under 7 år ska forskare försöka få en större förståelse för den pågående gröna industriella omvandlingen i norra Sverige.
Programmet kommer att fokusera på de stora investeringarna i Skellefteå, Boden och Malmfälten. Målet är att forskningsresultaten ska ha stor relevans för samhällsaktörer, företag och forskare som strävar efter att skapa en hållbar framtid.
– Under de kommande decennierna kommer miljarder att investeras i industrisatsningar i Norrbotten och Västerbotten. För att möta behovet av ny arbetskraft kan upp till 100 000 invånare, en befolkningsökning på 20%, behöva flytta till norra Norrland. Vi vill studera både möjligheter och utmaningar som följer med den här utvecklingen, säger Rikard Eriksson, professor i ekonomisk geografi vid Umeå universitet och ansvarig för programmet.
Konsekvenser av den gröna omställningen
Forskningsprogrammet är uppdelat i fyra delprojekt. Det första delprojektet ska undersöka hur den regionala arbetsmarknaden och ekonomin påverkas av den gröna omställningen.
– Vi vill till exempel skapa oss en bild av i vilken utsträckning vi faktiskt kan förvänta oss att människor med rätt kompetens flyttar till de norra regionerna för att få ett jobb. Vi vill också se vilka effekter industriexpansionen får för verksamhet som redan finns på plats. Kommer de nya stora företagen tränga ut mindre lokala aktörer?
Rikard Eriksson berättar att det andra delprojektet ska studera vilken bild av Norrland som skapas i till exempel media och politik.
– Vi vill undersöka vad som uppfattas som Norrlands utmaningar, problem och fördelar, och också vilka antaganden ligger till grund för platsmarknadsföringsstrategier och andra insatser som genomförs för att göra Norrland mer attraktivt. Finns det maktrelationer och förlegade bilder av norra Sverige som skulle behöva ersättas av mer inkluderade och lokalt förankrade berättelser?
Vilka hörs i kommunens planering?
Delprojekt tre vill framför allt titta på kommunernas arbete i förhållande till den gröna omställningen. Hur ska kommunerna till exempel balansera behoven hos olika grupper av invånare – med olika ålder, klass, kön, etnicitet osv – mot de nya krav som följer med den gröna omvandlingen?
– Vi ska titta närmare på hur kommunernas planeringsprocesser är organiserade och vilka aktörer som är involverade. Vi vill också se vilka konflikter som uppstår mellan olika aktörer, till exempel om det finns konflikter mellan industrins krav på kommunerna och kommunernas åtagande att genomföra Agenda 2030, fortsätter Rikard Eriksson.
Det fjärde delprojektet gör en historisk jämförelse för att bättre förstå varför den nuvarande industrialiseringsvågen sker nu och varför den äger rum i norr.
– Genom historiska analyser vill vi undersöka drivkrafter och hinder bakom de nuvarande investeringarna och se hur de kan jämföras med drivkrafter för ekonomisk strukturomvandling i det förflutna, säger Rikard Eriksson.
Forskningsprogrammet “Det nya framtidslandet? Drivkrafter, utmaningar och möjligheter i relation till norra Sveriges (gröna) industrialisering” finansieras av Riksbankens jubileumsfond 2023 – 2029.
Läs mer om projektet här:
https://www.umu.se/forskning/projekt/det-nya-framtidslandet/
På bilden: Forskare i programmet ”Det nya framtidslandet? Drivkrafter, utmaningar och möjligheter i relation till norra Sveriges (gröna) industrialisering”. Från vänster: Marcin Rataj, Mattias Näsman, Rikard Eriksson, Magnus Lindmark, Ann-Kristin Bergqvist, Johan Lundberg, samtliga Umeå universitet, Nils Björling, Chalmers tekniska högskola, Roine Viklund, Luleå tekniska universitet, David Scott, Karlstads universitet, Anna Sofia Lundgren, Madeleine Eriksson, båda Umeå universitet och Malin Rönnblom, Karlstads universitet (saknas på bilden: Emelie Hane-Weijman, Evelina Liliequist och Dieter Müller).
Foto: Samuel Pettersson
