Alla byggnader ska vara utsläppsfria senast 2028

Satsningar på att minska energikostnaderna och bekämpa klimatförändringarna

Stöd till utsatta hushåll

Byggnader står för 36 procent av EU:s växthusgasutsläpp

Tanken med den föreslagna omarbetningen av direktivet om byggnaders energiprestanda är att rejält minska växthusgasutsläppen och energiförbrukningen i EU:s byggsektor till 2030 och göra den klimatneutral till 2050. Renoveringstakten för byggnader med låg energiprestanda ska också ökas och informationsutbytet om energiprestanda förbättras.

Mål för minskade utsläpp

Alla nya byggnader bör vara utsläppsfria från 2028, men nya byggnader som används, drivs eller ägs av offentliga myndigheter ska vara utsläppsfria redan 2026. Alla nya byggnader bör vara utrustade med solceller senast 2028, där det är tekniskt lämpligt och ekonomiskt genomförbart. Bostadshus som genomgår större renovering har fram till 2032 på sig att installera solcellsteknik.

Bostadshus måste minst uppnå energiprestandaklass E senast 2030 och D senast 2033 – på en skala från A till G, där G motsvarar de 15 procent av byggnaderna med sämst prestanda i det nationella beståndet. Byggnader som inte är bostäder samt offentliga byggnader måste uppnå samma prestandaklass senast 2027 respektive 2030. Uppgraderingen i energiprestanda (efter till exempel isoleringsarbeten eller installation av bättre värmesystem) kan ske när en byggnad säljs eller genomgår en större renovering eller, om byggnaden hyrs, när ett nytt kontrakt undertecknas.

EU-länderna fastställer själva de åtgärder som krävs för att uppnå dessa mål i sina nationella renoveringsplaner.

Stödinsatser mot energifattigdom

De nationella renoveringsplanerna bör omfatta åtgärder som underlättar tillgången till bidrag och finansiering. EU-länderna måste inrätta kostnadsfria informationspunkter och kostnadsneutrala renoveringssystem. Finansieringssystemen bör premiera totalrenoveringar, särskilt av de sämst presterande byggnaderna, och riktade bidrag och subventioner bör finnas tillgängliga för utsatta hushåll.

Undantag

Kulturminnen kan undantas från reglerna och EU-länderna kan själva undanta kulturmärkta byggnader med arkitektoniskt eller historiskt värde, tekniska byggnader, byggnader som bara används periodvis samt kyrkor och andra platser för religionsutövning. EU-länderna får också undanta offentliga subventionerade bostäder, där renoveringar skulle leda till hyreshöjningar som inte kan kompenseras genom energibesparingar.

Ledamöterna vill också att EU-länderna ska kunna anpassa de nya målen för specifika delar av byggnadsbeståndet, av skäl som rör ekonomisk och teknisk genomförbarhet och tillgången till kvalificerad arbetskraft.

Citat

Ciarán Cuffe (De gröna/EFA, Irland), föredragande för energiprestandadirektivet, sa så här: ”De skyhöga energipriserna har satt fokus på energieffektivitet och energibesparande åtgärder. Genom att förbättra prestandan i Europas byggnader kan vi minska räkningarna och vårt beroende av energiimport. Vi vill att direktivet ska minska energifattigdomen och utsläppen samt skapa bättre inomhusmiljöer för människors hälsa. Detta är en tillväxtstrategi för Europa som kommer att skapa hundratusentals lokala arbetstillfällen av god kvalitet inom byggnads-, renoverings- och förnybarhetsbranschen, samtidigt som det förbättrar välbefinnandet för miljontals människor som bor i Europa.”

Nästa steg

Parlamentet antog i dag sin ståndpunkt med 343 röster för, 216 röster emot och 78 nedlagda röster. Europaparlamentets företrädare ska nu inleda förhandlingar med EU-ländernas representanter i rådet om den slutliga lydelsen av lagen.

Bakgrund

Enligt EU-kommissionen står byggnaderna i unionen för 40 procent av vår energikonsumtion och 36 procent av växthusgasutsläppen. Den 21 december 2021 antog EU-kommissionen ett lagförslag om att omarbeta energiprestandadirektivet som en del i det så kallade 55-procentspaketet (”Fit for 55”). EU:s nya klimatlag från juli 2021 gjorde både målen för 2030 och 2050 till bindande EU-lagar.