Under året medverkar Radonova vid ett flertal internationella konferenser och evenemang där radon står överst på dagordningen. I april fick Radonovas utvecklingsingenjör Patrik Starck möjlighet att presentera Radonovas studier kring uppföljande arbetsplatsmätningar vid CARST 2023 (Canadian Association of Radon Scientists and Technologists).
Vi har träffat Patrik som här berättar om mottagandet och intrycken från konferensen.
Vad handlade din presentation vid CARST om?
– Studien undersökte hur resultatet från en uppföljande mätning av radonhalten på arbetsplatser kan ge olika resultat beroende på under hur lång tidsperiod den uppföljande mätningen utförs. Bakgrunden till studien var att Health of Canada tidigare specificerade att det räckte med att utföra en uppföljande mätning under två eller fem dagar. Vi ville visa på hur viktigt det är att den uppföljande mätningen utförs under en hel veckas period. Det vi i studiens startskede inte kände till var att Health of Canada hade hunnit ändra sin rekommendation till en hel vecka. Det gör att studien blev mer inriktad på att vetenskapligt bekräfta att detta val av mätperiod är korrekt.
– Resultatet visade på att en uppföljande mätning under två eller fem dagar generellt ger en felaktig bild av radonförhållandet, jämfört med att mäta under en hel veckas period. En generell överestimering av det så kallade kompenserade årsmedelvärdet görs när en kortare mätning utförs.
Hur blev mottagandet vid konferensen?
– Jag fick väldigt mycket positiv feedback från olika deltagare, även Health Canada var framme och var imponerande att vi visste så mycket om deras regelverk. Det bör samtidigt påpekas att denna typ av uppföljande mätningar inte utförs alltför frekvent i Kanada och jag tror att många av de som jobbar med radon inte är helt insatta i hur uppföljande mätningar kan användas och appliceras. Genom att lyfta fram frågan i presentationen hoppas jag dock att flera har fått upp ögonen för hur viktigt det är med uppföljande mätningar och hur tidstyrd ventilation gör att det ofta uppstår stora skillnader i radonhalten.
Kan du utveckla varför uppföljande mätningar på arbetsplatser är så viktiga?
– Med tidsstyrd ventilation (som en stor andel arbetsplatser och skolor har) varierar radonhalten beroende på om ventilationen är i gång eller inte. På nätterna kan gränsvärden ofta passeras mångfalt. Att då endast göra en långtidsmätning med en passiv detektor tar inte hänsyn till dessa skillnader över dygnet utan ger bara ett medelvärde för hela perioden. På en arbetsplats eller skola är man dock primärt intresserad av vad radonhalten är under arbetstiden, eftersom det är då människor vistas i byggnaden. För att kunna göra en tillförlitlig mätning krävs ett instrument med snabb responstid som kan detektera denna typ av skillnad tillräckligt snabbt. Det är också därför vi utvecklat mättjänsten SPIRIT. Den gör uppföljande mätningar mycket enkla, utan att det krävs någon expertkunskap hos den som placerar ut instrumenten.
Varför är CARST och liknande event viktiga för branschen?
– Det är framför allt kul och lärorikt med kunskapsutbytet som sker. Ofta jobbar länder på lite olika sätt när det kommer till mätningar, uppföljande mätningar och åtgärder. Att få komma till Kanada och säga ”så här gör vi i Sverige” och på samma sätt få en bättre insikt i hur det fungerar i Kanada, gör att vi kan ta till oss det bästa från två världar.
– Nu kunde jag ta del av många intressanta föredrag och efterföljande diskussioner. Det var särskilt intressant att höra Dr. Aaron Goodarzis presentation om hur den medicintekniska forskningen går framåt och hur den kan användas för att beräkna hur mycket radon en person utsätts för under sin livstid. Den informationen kan i sin tur användas som underlag för att avgöra vilka som bör kallas in för screening av lungcancer.
Patrik Starck är civilingenjör i teknisk fysik inom området inbyggda system.
För mer information om radon och radonmätning besök:
