Text: C. Bolter

Engagemang och nytänkande präglade kunskapsseminariet om hållbart samhällsbyggande som hölls den 25 maj i Visby och arrangerades av Region Gotland. Utgångspunkt var öns framtida utveckling och dess utmaningar att växa på ett hållbart sätt med varsam planering.

Lise Langseth, samhällsbyggnadsdirektör vid Region Gotland betonade hur viktigt det är att lyfta hållbarhetsfrågor i ljuset av digitalisering, klimatförändringar och arkitektonisk planering, eftersom det har så stor inverkan på den fysiska miljöns långsiktiga betydelse för kulturell och social hållbarhet. Enligt Lise Langseth är samverkan mellan olika aktörer viktig för att höja förståelsen för platsens förutsättningar och betydelse..

– Den politiska majoriteten i Region Gotland vill skapa möjligheter för att bygga 500 bostäder per år fram till 2026. Det är en väsentlig volym med gotländska mått, men vi måste värna om vår natur och kulturmiljö..

Gotland, med ett insulärt läge och intensiv turism, har en unik kulturmiljö och känslig natur som måste skyddas långsiktigt. Vad är kulturarv förresten? Vem kan bestämma över kulturarvet om det är en gemensam resurs? Kultur är en ändlig resurs, och när den försvinner kan man inte återuppliva den igen, menar Ulrika Mebus, ordförande på Icomos, en intresseorganisation som engagerar sig i att skydda kulturarv och minnesmonument.

Kulturarv är en förutsättning för en hållbar samhällsutveckling, eftersom det är en del av vår historia och identitet. Kulturmiljö, välmående och platsanknytning är starkt relaterade och betydelsefulla värden som kan bidra till återhämtning och sammanhang. Behovet av anknytning och tillhörande är en mänsklig faktor, och desto viktigare blir det i en splittrad värld. Det är ingen slump att länder i konfliktsituationer riktar in sig på attacker mot kulturarv för att destabilisera och orsaka skada på lång sikt.

Ulrika Mebus tycker att debatten om bevarande lyser med sin frånvaro, vilket tyder på kortsiktigt tänkande. Hon berättade vidare att kulturvärden har en enormt stor betydelse globalt, vilket var anledningen till att Venedigdokumentet upprättades 1964 efter andra världskriget, följt av Unescos världsarvslista. Arkitekter och samhällsplanerare borde i större utsträckning samarbeta med byggnadsantikvarier. Visby, som är ett av världsarven, måste bevaras. Att det finns fönster som tillverkats på 1700-talet bevisar att kvalitet lönar sig. Kvalitet och långsiktigt planerande är nödvändiga för en hållbar miljö.

Helena Bjarnegård Sveriges Riksarkitekt, Boverket, betonade den gestaltade miljöns betydelse för välbefinnande och social inkludering. De omätbara värdena är nästan viktigare än de som är mätbara och konsten att skapa trivsamma miljöer är väldigt komplex. Vilka faktorer bidrar till trivsel och gör att folk känner sig välkomna? Det krävs fingertoppskänsla för att förstå arkitektoniska värden på den nivån.

Helhetssyn och mångfald är viktiga utgångspunkter i utformningen av vår livsmiljö eftersom alla målsättningar slutligen landar i den fysiska miljön. Gestaltning påverkar samhället i stort och kvalitet måste prioriteras framför kortsiktig planering för att man ska lyckas utveckla ett hållbart samhälle. Man kan inte längre planera för 50 år framåt i tiden, utan 100 år eller mer, menar Bjarnegård.

Med de utmaningar som Gotland står inför måste arkitekter arbeta med fokus på människor och kulturhistoriska värden. Hon nämner Varvsstaden i Malmö som ett intressant exempel på hur man tagit tillvara historiska byggnader i en hamnmiljö och utvecklat ett kvarter med bostäder och arbetsplatser, där man arbetat med cirkularitet för att bevara kulturvärden. Det har även upprättats en materialbank för återbruk.

Karin Måwe, chef för affärsutveckling på Belatchew arkitekter och Andreas Huss, projektledare på Rise, gjorde intressanta presentationer om hur man kan arbeta med hållbarhet i digitala modeller. Det är en utveckling som blir allt vanligare.

Det handlar om att och lyfta fram tekniken för att göra hållbara lösningarna bättre och effektivare samt mobilisera resurser i tidiga skeden. Det är viktigare att ställa rätt frågor för att veta vilken riktning ett projekt ska ta, än att kasta sig på ritbordet, sade Andreas Huss.

Allt fler arkitektkontor arbetar med parametrisk design där man kan testa en digital modell mot olika parametrar för att få datagenererade lösningar/studier. Det kan till exempel röra sig om klimatförhållanden, energiberäkningar, eller materialval. Genom moderna IT-system blir det möjligt att med dessa parametrar testa många designlösningar och mäta vilka avtryck de gör på miljön. Det blir ett sätt att experimentera och lära sig för att förstå en komplicerad process.

Eftersom det finns så mycket data man kan ta del av så borde kommuner tillämpa tekniken för att bygga upp digitala kommunkartor med all hållbarhets- och klimatinformation som behövs till så kallade klimatkartor. Det skulle underlätta bedömningsprocesser i bygglovsärenden och förankra hållbarhetsaspekter och Gotland är en region där det finns massor av data att tanka ner, berättade Andreas Huss.

Karin Måwe berättade om hur Belatchew Arkitekter arbetar digitalt och i realtid kan extrahera information om klimatavtryck och materialkostnader från 3D-modeller. Det är ett smidigt sätt att hålla koll på budgetar och miljöpåverkan. Hon nämnde även hur en del arkitektkontor börjat sig av spelvärldens interaktiva 3D-teknik, för att utforska framtida miljöer.

Det var ett lärorikt och inspirerande seminarium som förhoppningsvis kan leda till fortsatt dialog och samarbete. Publiken fick skicka digital feedback från sina mobiler mellan föredragen. Reaktionerna var positiva och det var tydligt att det finns en önskan om kunskapslyft, samarbete, politiskt mod och beslut baserade på en helhetsbild och hållbarhet, snarare än snäva budgetramar.

Foto: Georg Gyllenfjell