Digitaliseringen utpekas som en viktig faktor för att minska vår påverkan på miljön, men det pratas sällan om att digitalisering också ökar avtrycket på klimat och miljö. I en ny rapport granskar Digg digitaliseringens nettoeffekter och lyfter både möjligheter och utmaningar.

Digitaliseringens andel av de globala utsläppen av växthusgaser uppskattas till två-tre procent, vilket är i nivå med utsläppen från flyget. Men trots dess stora negativa miljöpåverkan har digitaliseringen hittills inte uppmärksammats på samma sätt som många andra industrier, något som nu lyfts i Diggs rapport Digitaliseringens klimat- och miljöeffekter.

– Vi vill visa på de utmaningar och möjligheter som finns när det gäller digitalisering, och ge en överblick över de områden som påverkar nettoeffekten på klimatet och miljön, säger analytiker Joakim Sjunnesson som tillsammans med kollegorna Theodor Andersson och Sven Lindmark har tagit fram rapporten.

Behov av stora datahallar

Med digitaliseringen ökar ständigt behovet av lagring, vilket i sin tur kräver alltmer energi med en negativ miljöpåverkan som följd. Utvecklingen av AI-lösningar som t ex ChatGPT liksom brytning av kryptovalutor är några av de mest energiintensiva processerna och ett växande miljöproblem. Datahallar är därför särskilt intressanta att granska när det gäller digitaliseringens nettoeffekter.

– Beräkningar visar att datahallar globalt konsumerar sammanlagt 200 terawattimmar årligen, vilket betyder att de tillsammans har ett mycket större energibehov än exempelvis hela Sverige, berättar Theodor Andersson.

Om datahallarna utgör ett positivt eller negativt avtryck på miljön beror mycket på den lokala energimixen. De nordiska länderna är populära tack vare tillgången till grön el från vattenkraft, kärnkraft och vindkraft. Det kalla klimatet är ytterligare orsak eftersom det ger naturlig nerkylning av hallarna. Driften i Sverige lämnar därmed ett förhållandevis lågt klimatavtryck jämfört med till exempel i USA, där en stor andel gas och olja används som energikälla

E-avfall – ett växande problem

Den ökande mängden elektroniskt från kasserad utrustning är också ett växande problem. Avfallet innehåller ofta värdefullt material som kan återvinnas, men också ämnen som är farliga för miljö och hälsa.

– Utrustning byts ofta innan produktens livslängd är slut, men med förbättrade återvinningsprocesser kan den användas till annat. För att det ska fungera måste avfallet hanteras på ett mer hållbart sätt, förklarar Joakim Sjunnesson.

Avsaknaden av standarder för hur man beräknar e-avfallets klimatavtryck har gjort att det är svårt att göra jämförelser, men inom EU skapas nu gemensamma standarder för hållbarhetsrapportering. Regleringar är också på gång och rapporteringen kan bli obligatorisk för alla företag från 2024.

– Det är viktigt att kunna mäta hur det faktiskt ser ut. Digitalisering behövs, men vi måste bli mer medvetna – ingenting är gratis, menar Theodor Andersson.

Rapporten Digitaliseringens klimat- och miljöeffekter, den första i den nya rapportserien Perspektiv på digitalisering, lyfter avslutningsvis vikten av att kontinuerligt analysera och agera gällande digitaliseringens klimat- och miljöeffekter för att kunna nå de högt ställda klimat- och miljömålen.

Här finns rapporten att läsa eller ladda ner: 

Perspektiv på digitalisering – Digitaliseringens klimat- och miljöeffekter

Foto: Lukas Bieri