Regeringen föreslår att Sveriges kommuner från 2025 får ansvar för att samla in textilavfall separat. Sysav är positivt till förslaget och understryker att det finns inhemsk kapacitet att automatiskt sortera för återvinning. Sysav föreslår också ett statsbidrag till kommunerna i väntan på producentansvar för textil.

Från 1 januari 2025 ska samtliga medlemsländer ha infört separat insamling av textilavfall. För att Sverige ska uppfylla kravet föreslår regeringen i promemoria Cirkulär hantering av textil och textilavfall att kommunerna får ansvar, men att inga krav ställs på servicegrad eller insamlingssystem. Sysav har i likhet med många andra remissinstanser svarat på förslaget.

– Sysav är positivt till ett kommunalt insamlingsansvar för textil. Ökad insamling är ett steg på vägen mot en mer cirkulär textilhantering. Men det krävs stora satsningar i fler efterföljande steg i värdekedjan för att cirkeln ska kunna slutas, säger Lars Persson affärsutvecklare för textil, Sysav.

Kostnadstäckning i väntan på producentansvar

Storskalig insamling måste följas av storskalig försortering, storskalig textilåtervinning och storskalig användning av återvunna fibrer. Eftersom det i dagsläget i princip inte finns storskaliga materialåtervinningslösningar för andra material än bomull, är hanteringen av i stort sett alla andra fiberblandningar en kostnad.

Sysav ifrågasätter därför regeringens bedömning att eventuella förändringar av renhållningsavgiften som ska betalas av hushållen blir begränsad. Utöver kostnaden för insamling av textilavfall måste kostnader för återvinning också finansieras av kommunerna. Sysav anser att regeringen bör överväga statsbidrag till kommunerna under en övergångsperiod, till dess att ett ekonomiskt producentansvar med miljöstyrningseffekt för textil är på plats. EU-kommissionens arbete med att ta fram harmoniserade EU-regler för producentansvar pågår.

Hantering i närområde istället för export

När det gäller hanteringen av det insamlade materialet håller Sysav med om att det är olämpligt att föregå EU med detaljerade nationella bestämmelser, men vill samtidigt påpeka att textilavfall måste (efter utsortering av återbruk) i ett första steg sorteras utifrån fiber och kvalitet för att kunna återvinnas, och att inhemsk (automatisk) högkvalitativ sorteringskapacitet redan finns etablerad. I flera uppmärksammade fall har man på sistone kunnat se hur textil som samlas in i Sverige och Europa transporteras långa sträckor för att till sist hamna på soptippar i utvecklingsländer – det visar på problematiken med transparens i värdekedjan.

Sysav har investerat i världens första storskaliga anläggning för automatisk sortering av textilavfall, Siptex. Anläggningen är resultatet av Vinnova-stöttad svensk forskning och innovation, och sorterar blandat textilavfall optiskt efter fibertyp, så att materialet sedan kan gå vidare till olika typer av återvinning. Sedan 2020 är denna anläggning i drift i Malmö och har i fulldrift kapacitet att sortera allt textilavfall som uppstår i Sverige*. De sorterade textilfraktionerna går vidare till återvinnare och forskningsprojekt i Sverige och Europa.

Förutsatt att regeringen även fortsättningsvis gör ambitiösa satsningar på forskning, innovation och utveckling inom textilområdet kan Sverige, med utgångspunkt i den ökade insamlingen, bli ett föregångsland i frågan om hållbar textilhantering.

*av 93 000 ton slängd textil bedöms 20-25% procent vara trasig eller på annat sätt utesluten för återbruksmarknaden, dvs 20 000 ton.

Fakta

Omkring 5,8 miljoner ton textilier kasseras varje år i EU, vilket motsvarar omkring 11 kg per person.

Cirka 2,1 miljoner ton kläder och hemtextilier källsorteras i EU varje år för återvinning eller försäljning på globala återanvändningsmarknader, vilket motsvarar omkring 38 procent av de textilier som släpps ut på EU-marknaden.

Resterande 62 procent kasseras sannolikt i blandade avfallsströmmar.

(källa: Regeringens promemoria Cirkulär hantering av textil och textilavfall)