Dussintals europeiska städer kan nå netto noll koldioxidutsläpp under de kommande 10 åren genom att införliva naturen i sin infrastruktur, enligt en ny studie.
Analysen publicerades nyligen i tidskriften Nature Climate Change och visar hur städer kan organisera ett brett utbud av gröna lösningar som parker, gatuplanering och takträdgårdar för att inte bara fånga upp koldioxidutsläpp, utan också hjälpa till att minska dem.
Studien genomfördes av forskare från Sverige, USA och Kina. Den rekommenderar de mest effektiva metoderna för naturlig kolbindning i 54 städer i EU. Och det visar hur en blandning av dessa steg med andra klimatåtgärder kan göra det möjligt för städer att nå netto-noll koldioxid och faktiskt minska utsläppen med i genomsnitt 17,4 procent.
Zahra Kalantari, docent i vatten- och miljöteknik vid KTH, säger att forskarna fokuserade på de indirekta sätt som så kallade ”naturbaserade lösningar” kan bidra till koldioxidneutralitet:
– Naturbaserade lösningar kompenserar inte bara en del av stadens utsläpp, utan kan också bidra till att minska utsläppen och resursförbrukningen.
Resultaten bygger på att integrera data från tidigare studier om effekter av naturbaserade lösningar. Dessa inkluderar stadsodling, permeabla trottoarer som möjliggör att regnvatten absorberas i marken, smalare vägar med mer grönska och träd, bevarande av vilda livsmiljöer och att skapa trevligare miljöer för promenader och cykling.
Till exempel främjar stadsparker, grönområden och träd mer promenader, cykling och andra miljömässigt positiva vanor som ersätter bilkörning. I kombination med andra lösningar som grön infrastruktur kan dessa åtgärder ytterligare förbättra urbana mikroklimat genom att absorbera värme och kyla, och som ett resultat minska energianvändningen i byggnader.
Den ger också vägledning om vilka åtgärder som bör prioriteras och var de ska placeras för bästa effekt, säger hon. Till exempel i Berlin rekommenderar studien att man prioriterar gröna byggnader och urbana grönområden, vilket kan resultera i en utsläppsminskning på 6 procent för bostäder, 13 procent inom industrin och 14 procent för transporter.
– Det finns många studier som undersöker effekterna av individuella naturbaserade lösningar, men detta slår samman dem alla och analyserar den potentiella systemiska effekten, avslutar hon. Det är nytt.
Studien var ett samarbete mellan forskare från Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, MIT, Stockholms universitet, Högskolan i Gävle, Linköpings universitet, Kungliga Vetenskapsakademien och Shanghai Jiao Tong University.
