Åbo stad siktar på koldioxidneutralitet till 2029. Detta syns också i planerna för byggprojekt: I Åbo har en platsplaneändring tagits fram för Pihlajaniemiområdet, vars syfte är att bygga en ny stadsdel kopplad till stadsstrukturen kring området i ett klimat- klokt sätt och med hänsyn till naturvärden. Sweco är multidisciplinärt engagerat som partner till Senaatti fastigheter för att stärka Åbo stads klimatmål.

Ett nytt urbant och maritimt bostadsområde för cirka 2 500 invånare planeras för planområdet som ägs av Senaatti fastigheter i norra delen av Pihlajaniemi, där särskild uppmärksamhet ägnas åt en effektiv tillväxt av Åbo stads klimatmål och hållbara former av transport. Bygget av området är planerat att starta 2024 och projektet, som är uppdelat i fyra entreprenader, siktar på att vara klart 2029 – lagom till målet för Åbos koldioxidneutralitetsmål.

– Som markägare i området är Senaatti kinteistöt starkt engagerad i att främja koldioxidneutralitet och öka den biologiska mångfalden i Pihlajaniemiområdet. Vårt mål är att skapa en ny stadsdel som är klimatsmart och respekterar naturvärden, som stödjer Åbo stads och statens klimatmål och främjar användandet av hållbara transportsätt, säger Otto Virenius från Senaatti fastigheter.

Utifrån platsplanen har Sweco upprättat gatu- och parkplaner samt gatu- och parkbyggnadsplaner för planområdet, som omfattar utformning av områdets gator, vattenförsörjning, parker och dagvatten. Byggnadsarkitekter och arkitekter har ritat upp planer för en utsiktsterrass, en paviljong och fyra broar som tillsammans med gång- och cykelleder bildar en rekreations-, underhålls- och räddningsväg.

Effekterna av klimatförändringar mildras med urban grönt

Grönt i städerna spelar en viktig roll för att bromsa klimatförändringarna och förbereda för dess effekter. Särskilt vid planering av nya bostadsområden kan man från början uppmärksamma mängden och kvaliteten på floran och grönområdena. Målet med Pihlajaniemis centrala grönområde och gatugröna är att lagra atmosfärisk koldioxid, öka skuggade områden, modifiera mikroklimatet för att bli behagligare samt främja dagvattenhantering och fungera som en översvämningsvolym för dagvatten.

– Stadsgrönt har andra fördelar: det stödjer människors och levande organismers välbefinnande och naturens mångfald, vilket särskilt saknas i tätorter, säger Jenni Tuuli, Swecos projektledare för landskapsdesign . Tuuli leder biologisk mångfaldsarbete i planeringsprojektet.

För närvarande är planområdet delat av ett öppet dike, där dagvatten samlas på flera kilometers håll. Att utforma dagvattenparker och våtmarker som en del av stadsstrukturen är ett sätt att hantera de kraftiga regnen och stora vattenmassor som har blivit vanligare i takt med att extrema väderhändelser har ökat.

– En grön dagvattenpark har planerats runt diket, där vattnet slingrar sig i bäcken och samlas mellan dammar och våtmarker. Samtidigt kan vattnet försenas, förångas och släppas ut med naturliga medel, fortsätter Tuuli.

Träden i området har också tänkts ur ett nytt perspektiv. Ensidiga och artfattiga gatuträdplanteringar har traditionellt sett varit populära i Finland, men klimatförändringarna har också ökat spridningen av växtskadegörare och sjukdomar. Därför är enartade plantager mycket känsliga för stora skador.

Åbo stads träexpert Aki Männistö deltar i projektet för att utöka utbudet av träslag i Pihlajaniemiområdet:

– Hörnstenen i utvecklingen av den biologiska mångfalden i stadsmiljön är fördomsfria experiment med sällsynta eller mindre använda arter, eftersom det annars inte kommer att hittas nya sorter som tål stadens krävande förhållanden. Flerarter och flerskiktade planteringar har genomförts på tomtgatorna inom området, samt på strandpromenaden och Pihlajaniemenaukio som korsar området.

Burhålor, ruttnande träd och mångsidig vegetation – biologisk mångfald beaktas i varje hörn

– Lämpliga livsmiljöer för pollinatörer krymper över hela världen. Därför bör stadsgrönskans roll som en pollinatorvänlig miljö stödjas. Vegetation som lämpar sig för pollinatörer kan föredras i allt grönt byggande, från parker till innergårdar och små trädgårdar, utan att glömma växttak, beskriver Jenni Tuuli ett av hållbarhetsmålen med projektet.

I Pihlajaniemi har man strävat efter att beakta pollinatörer genom att gynna pil, al och rönn samt andra blommande arter som körsbärs- och prydnadsäppelträd i kanterna av dagvattenstrukturen. För att råda bot på matbristen på våren har man planterat lökblommor som får sprida sig över området. På Pihlajaniemenauki och de smala gågatorna planteras gräs- och flerartsrika, flerarts- och flerskiktade perenna planteringar, som inspirerats av naturens lager och växtkolonier. Dessutom bevaras naturområden i planområdet där det växer unga lövbestånd och växter som lämpar sig för fuktiga platser, som buskigt undervegetation och tjäral.

– Jämfört med odlade sorter är vilda växter mer pollinatorvänliga eftersom de ger bättre pollen- och nektarverkstäder. De har också anpassat sig till vårt klimat och är hållbara och lättskötta. Vegetationen tillåts utvecklas och förändras och anpassas till rådande förhållanden över tid. Ömsesidig konkurrens, den naturliga livscykeln och variationen mellan åren formar planteringens utseende, sammanfattar Jenni Tuuli från Sweco.