Ett 40-tal kommuner och regioner i östra Mellansverige sticker ut i statistiken. De använder förnybara drivmedel i dubbelt så hög utsträckning som riksgenomsnittet, 64 procent jämfört med rikssiffran 30 procent.

Det visar en ny rapport.

Takten ökar snabbt i ett 40-tal kommuner och regioner i östra Mellansverige som deltar i projektet Fossilfritt 2030. De använder förnybara drivmedel i kommunorganisationen i långt större utsträckning än riksgenomsnittet – 64 procent jämfört med 30 procent. Offentlig sektor spelar en viktig roll i att ställa om fordon, drivmedel och infrastruktur till förnybara drivmedel. Och det är bråttom, både för klimatet, näringslivets konkurrenskraft och för att stärka krisberedskapen i en orolig omvärld.

Kommunerna som kommit längst

Sex län deltar i projektet: Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland, Örebro och Östergötland. Den kommun i respektive län med högst andel förnybara drivmedel i egna transporter år 2022 var Järfälla (92 %), Åtvidaberg (90 %), Uppsala (85 %), Sala (81 %), Eskilstuna (70 %) och Örebro (67 %). 2022 års ökning av fossiloberoende fordon utgjordes övervägande av rena elbilar och biogasdrivna bilar. Under hela projekttiden har alla deltagande kommuner och regioner ökat sin totala andel fossilfria transporter med 20 procentenheter, från 44 procent (2019) till 64 procent (2022). Idag är biodiesel det enskilt största förnybara alternativet och biogas det näst mest använda.

Möjliggör näringslivets omställning

Projektdeltagarna minskar sin klimatpåverkan bland annat genom att ställa om sina egna fordonsparker och göra gemensamma upphandlingar av fossilfria fordon. De jobbar även för att göra det möjligt för näringslivet att transportera mer hållbart.

– Genom samverkan i BioDriv Öst och projektet Fossilfritt 2030 kan offentliga aktörer ställa liknande miljökrav i sina upphandlingar. Det skapar tydlighet och långsiktighet för företagen, något som de tydligt efterfrågar, säger Lovisa Gustafsson, sakkunnig i elektrifiering och infrastruktur på BioDriv Öst.

Samverkan sänker kostnaderna

I en tid av inflation och stora sparkrav i offentlig sektor väcks dock frågan om det går att prioritera transportsektorns omställning framöver. Men omställningen är inte likställd med ökade kostnader, det kan vara precis tvärtom.

– Vi ser tydligt att samverkan bidrar till att sänka kostnaderna, både för offentlig sektor och för näringslivet. Och fossilfritt behöver inte vara dyrare, framför allt inte om man har långsiktiga strategier och uthållighet över tid. Tittar man på totalkostnadskalkyler för olika val av fordon och drivmedel så ligger fossilfritt bra till. Men med kortsiktiga satsningar och tvära kast blir det ofta betydligt dyrare, säger Martin Ahrne, sakkunnig i elektrifiering och biodrivmedel på BioDriv Öst.

Större samhällsnytta

Det övergripande målet med projektet Fossilfritt 2030 är att kommunerna och regionerna ska underlätta näringslivets och allmänhetens omställning genom att gå före och skapa en ökad marknad för förnybara drivmedel. När offentliga aktörer ställer om egna verksamheter bidrar det också till en förbättrad infrastruktur för laddning och tankning av förnybara drivmedel. I förlängningen uppnås även grön regional tillväxt och stärkt krisberedskap. Denna breda ansats i omställningsarbetet skapar dessutom en större kostnadseffektivitet då olika samhällsutmaningar hanteras i ett samlat grepp.

Om rapporten

Statistikrapporten Uppföljning av omställningen till fossilfria transporter är en sammanställning av drivmedelsförbrukningen och fordonsflottan i drygt 40 kommuner och regioner i länen Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland, Örebro och Östergötland.

Ladda ner rapporten:

här.

Om projektet

Projektet Fossilfritt 2030 är en storregional samverkan för transportsektorns omställning i sex län i östra Mellansverige. I kraftsamlingen medverkar sex regioner, sex länsstyrelser och ett fyrtiotal kommuner. Projektet finansieras av Tillväxtverket via Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) samt av projektdeltagarna.

BioDriv Öst är projektägare. Nu slutrapporteras åren 2019–2022 och en ny projektetapp för åren 2023–2026 har inletts.

Läs mer:

här.

Foto: Lars Hermansson