Konferens- och utbildningsföretaget Realstad tillsammans med tidningen Grönt Samhällsbyggande, svarade för arrangemanget Kulturbyggnader 2.0. Fastighetsägare med värdefulla byggnader i sitt bestånd mötte sakkunniga inom bevarande, men även experter på helt ny teknik i fastighetsförvaltarnas tjänst.

Renovering för att bevara det gamla. Transformation för att möta det nya. Gammalt mötte nytt under konferensdagen. Detta möte är betecknande i förvaltning av kulturbyggnader. Värdefullt ska bevaras, men samtidigt ska lokalerna som sådana anpassas till hyresgästernas skäliga krav på vistelse- och arbetsmiljö. Renoveringar ska dessutom möta upp nu gällande regelverk för byggnader.

Att detta innebär svåra avvägningar, om det vittnade många av presentatörerna under dagen. Dessutom, fastighetsägaren kan ha miljökrav som sträcker sig längre än byggreglernas krav. Lägger vi därtill önskemål om helt nya verksamheter i och användningssätt av en kulturbyggnad, kan vi tala om behov av transformation.

Hur långt kan man gå i förvandlingen av exempelvis ett kyrkorum?

Transformation återkom många gånger under konferensdagen, som leddes av Ivana Kildsgaard, till vardags hållbarhetschef hos Tengbom.

Politiken

Inledningsvis berättade Karin Svanborg Sjövall, stadssekreterare på kulturdepartementet, vilka stöd regering och riksdag kan erbjuda för att vårda det kulturarv som är inbyggt i våra värdefulla fastigheter.

Ingrid Eiken, generaldirektör för Statens Fastighetsverk, redogjorde för fastighetsinnehav och verkets roll i förvaltningen av detta. Enligt instruktion har SFV ansvar för byggnader som ska behållas i evig tid!

Statens Fastighetsverk satsar mycket på eget kunnande i gamla tiders hantverk och sätt att bygga. Detta hindrar inte att helt nya tekniker används, som att göra noggranna 3D-modeller av byggnader och att använda drönare för att inspektera skador. Digitala tekniker underlättar också dokumenthantering, förvaltning och planering av projekt. Projekten inriktas på att byggnader ska användas. Även historiskt är SFV duktiga på detta, fästningar har blivit fängelser och i nutid har Kalmar slott blivit museum.

– Vi som är här idag delar kärleken till kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Dessa är väldigt betydelsefulla för Sverige. För egen del handlar det om respekt för något större än oss själva, menade Ingrid Eiken.

Simuleringsmodeller

Torum Widström, arkitekt samt forskare på KTH, visade hur vi kan övergå från rivningskultur till att bevara på ett smart sätt. Hon arbetar bland annat med simuleringar av byggnader för att förstå deras byggnadsfysik i detalj. Användbart då byggnader restaureras eller transformeras, för att åstadkomma bra inneklimat, dels för de som ska vistas där, dels för att hus och inventarier inte ska ta skada.

Ulf Bengtsson, projektledare på HIGAB, presenterade ett byggprojekt just för att både restaurera och transformera, närmare bestämt Dicksonska Palatset i Göteborg. Visserligen är delar byggnadsminnesförklarade, men palatset har varit nästan bortglömt och lokalerna har använts alltför lite. Nu tas värdena fram igen, samtidigt byggs ny trappa inne i huset, hiss installeras och vinden inreds till kontor, liksom plan två. Ventilation och värme förnyas. Palatset öppnas för allmänheten då en aktör kommer att driva restaurang, festvåning och vinkällare.

Industriområden

Hur kan industriområden transformeras till stadsdelar? Anna Karin Fallan och Urban Nilsson från Nyréns refererade till flera stadsdelar i Stockholm och i övrigt i landet, som har omvandlats. Nyréns har under lång tid arbetat i planprocessen för Lövholmen, nära Liljeholmsbron i Stockholm. Det är ett drömuppdrag för ett arkitektkontor som erbjuder både byggnadsantikvarier och landskapsarkitekter.

– Vi tycker det är för lätt att riva. Vi är gärna med och identifierar kvaliteter, även när det gäller gamla industriområden, betonade Anna Karin Fallan.

Därefter fick vi höra exempel på kyrkbyggnader som har anpassats till nya användningssätt. Klas Ruin, arkitekt på Spridd AB, berättade om den stora ombyggnaden i S:t Paulskyrkan, som drivs av Stadsmissionen och där verksamheten inriktas på socialt utsatta.

Erik Palmbäck, vice vd för Kyrkans Fastighetssamverkan Stockholm AB, visade exempel från Stockholm, Gävle och Göteborg på kyrkobyggnader där nya rum har skapats eller byggts om. Flera centralt belägna kyrkor har ambitioner att bli ”citykyrkor” som är öppna för alla varje dag.

Slutligen visade Max Laserna, Laserna Restaurering AB, mycket illustrativa foton på den yttre restaureringen av Storkyrkan i Stockholm.

Livscykelanalyser på kulturhistoriska byggnader

Är det möjligt att göra LCA på mycket gamla byggnader? Resultatet av sådana kalkyler blir förvisso mindre träffsäkra än om det gäller nyproduktioner, men det danska företaget Realdania By & Byg, visade att det är möjligt om beräkningsverktyget LCAbyg används, med vissa modifieringar och något mindre säkra indata.

Realdania äger mer än 60 fastigheter, med byggår från 1504 till 1967. LCA görs för att jämföra byggnader, jämföra med nyproduktioner, och för att utveckla företagets renoveringsmetoder, byggmetoder och sätten att energieffektivisera.

Sedan berättade Camilla Berggren-Tarrodi, som är arkitekt och projektledare på RISE inom samhällsbyggande och digitalisering, om digitala tvillingar av fastighetsbestånd. Även företag som förvaltar kulturhistoriskt värdefulla byggnader kan dra stor nytta av 3D-modeller, IoT, uppkoppling och mängder med digitala lösningar, både under driftsfas och i samband med renoverings- och transformationsprojekt.

Miljonprogramsområde

Byggnader behöver inte vara särskilt gamla för att ha kulturvärden. Byggnaderna för Tensta Gymnasium, som Stockholms Stad sålde för några år sedan, har både många konstverk och kulturklassning av skolbyggnader och park. Hemsö har köpt och tagit sig an gymnasiebyggnaden och byggnaden för Tensta Träff. Johan Einarsson, som är projektutvecklare på Hemsö, berättade att fastighetsköpet kostade 150 miljoner kronor att byggnaderna nu renoveras för 300 miljoner kronor.

– Vi transformerar skollokalerna, från att 700–800 elever gått här till ungefär 1500 elevplatser i 50 skolsalar, berättar Johan Einarsson, projektutvecklare hos Hemsö. Tanken är att rymma både gymnasium, vuxenutbildning och högskoleutbildning. Byggnaderna ska även ge plats för kulturaktiviteter, innovation och entreprenörskap.

Genom områdets bevarandevärden, både exteriört och interiört, står Hemsö inför ett antal antikvariska knäckfrågor. Johan Einarsson gick igenom en rad betydelsefulla punkter och betonade vikten av att tidigt engagera en antikvarie i projektet.

Förutom detta är det avgörande att jobba med det sociala sammanhanget i ett miljonprogramsområde som Tensta. Johan Einarsson tryckte på betydelsen av medborgardialog, samverkan med lokala entreprenörer och aktivering av platsen. Här visar Hemsö ett stort socialt engagemang.

Balansgång

Att väga kulturhistoriska hänsyn visavi förnyade och moderna krav på lokaler, är en svår balansgång. Konferensens presentatörer och deltagarna visade på en mängd förhållningssätt och tekniker för att klara detta. Vilket givetvis inger hopp!

Att bevara och använda gamla byggnader är inte enbart en fråga om kulturvård. I högsta grad är inriktningen miljömässig. Återbruk och återanvändning sparar resurser. Det mest hållbara är att bevara det som redan har byggts. Av flera skäl är kulturhistoriska byggnader något vi ska vara mycket rädda om.

På bilden: Tensta Gymnasium