När EU lagstiftar om företagens ansvar inom till exempel områdena miljö och mänskliga rättigheter riskerar kraven att få motsatt effekt. Det framgår av en ny utredning från Kommerskollegium.
EU har omfattande krav på företag att visa tillbörlig aktsamhet (på engelska: due diligence) inom bland annat områdena miljö och mänskliga rättigheter. Det innebär att företag som köper produkter från leverantörer i utvecklingsländer behöver försäkra sig om att leverantörens produktion är hållbar.
Konkret betyder det att företagen till exempel måste inhämta detaljerad information från leverantörerna som styrker att produkterna inte har tillverkats med hjälp av tvångsarbete eller att de har bidragit till avskogning.
– Syftet med EU:s krav är i och för sig vällovligt, men höga krav medför också risker. Om leverantörerna inte kan uppfylla EU-kraven är risken att de säger att de uppfyller kraven, även om det inte är sant. Detta i sin tur kan göra att EU:s krav får motsatt effekt. Leverantörerna kan också välja att sälja sitt råmaterial och sina produkter till andra marknader där kraven är lägre, säger Kim Larsson, utredare vid Kommerskollegium.
Utredningen innehåller flera rekommendationer till såväl beslutsfattare som till företag, bland annat om att öka kunskapen om lagstiftningen och se över sina värdekedjor och leveranskedjor.
Du kan ta del av en svensk sammanfattning samt hela rapporten:
Potential Impacts of EU Due Diligence Obligations on Companies’ Suppliers in Developing Countries på Kommerskollegiums webb.
