Klimatförändringarna påverkar våra samhällen på många olika sätt, även vårt boende kan behöva anpassas till ett förändrat klimat. SBAB:s årliga undersökning om klimatrisker visar att 6 av 10 villaägare i Sverige är oroliga för klimatrelaterade skador. Mest oroad är man över översvämningar, därefter ökad brandrisk på grund av torka samt höga temperaturer.
Många minns konsekvenserna från stormen Gudrun 2005 och skogsbränderna i Sverige under den extremt varma och torra sommaren 2018. Och under hösten orsakade ovädret Hans såväl översvämningar som ras och skred. Klimatförändringarnas effekter drabbar många och för villaägare kan det leda till både personliga och ekonomiska lidanden.
I en undersökning som SBAB låtit göra bland 1000 villaägare anger 6 av 10 att de är oroliga för klimatrelaterade skador på sitt hus. Mest orolig är man över översvämningar, därefter ökad brandrisk på grund av torka och höga temperaturer – och generellt oroar sig yngre villaägare mer än äldre.
– Allt fler känner sig sårbara inför klimatförändringarnas effekter. Hur det påverkar fastighetens värde och vilka skador och kostnader som kan uppstå. Därför är det viktigt att villaägare har information och kunskap om riskerna, dels om de bor i ett klimatriskområde, dels vad de själva kan göra för att förebygga skador på huset, säger Karin Stenmar, Hållbarhetschef på SBAB.
Brist på information om klimatrisker
Ungefär 42 procent av villaägarna anger att deras fastighet är exponerad för klimatrisker såsom ras, skred, erosion, översvämningar, höga temperaturer eller brandrisk på grund av torka, inom de kommande 30 åren. Men två tredjedelar anger att de inte har fått någon information om klimatrelaterade risker.
– Som villaägare är det svårt att veta vart man ska vända sig om man har frågor kring klimatrisker och hur man klimatanpassar sitt boende. Det visar på behovet av att bygga upp kunskap och sprida information om både risker och möjligheter. Husägare har i slutändan ett stort ansvar att vidta förebyggande åtgärder, och det finns mycket man kan göra själv för att framtidssäkra sitt hem. Det kan handla om att dränera tomten eller installera en backventil för avlopp men det finns också billigare åtgärder som att plantera träd och förbättra avrinningen från huset. Att se över energiförbrukning är också en viktig aspekt då till exempel ökade värmeböljor och extremväder kan medföra högre el och boendekostnader, fortsätter Karin Stenmar.
Fler beaktar klimatrisker vid framtida husköp
Av undersökningen framgår att 82 procent inte tog hänsyn till klimatrisker när de köpte sin villa. Däremot anger hela 62 procent att de kommer ta med det i beräkningen vid eventuella framtida köp vilket tyder på att medvetenheten om klimatrisker ökar.
Köpte man sitt hus för 30 år sedan tänkte nog relativt få på klimatrisker kopplat till sitt boende men idag har kunskapen ökat. Hus utsatta för klimatrisker finns i alla Sveriges kommuner men riskerna ser olika ut beroende på topografi, bebyggelsens koncentration, kommunens dagvattenhantering, andel grönytor med mera. För att ta reda på om ens fastighet ligger i ett klimatriskområde kan man kontakta kommunen, det finns också sajter med bra information, till exempel Klimatanpassning.se och Översvämningsportalen avslutar Karin Stenmar.
Åldersskillnader i klimatansvar: Äldre bostadsägare ser eget ansvar medan yngre lutar sig mot kommun, myndigheter och försäkringsbolag
Totalt 43 procent av villaägarna tycker att de själva bär ansvar för att minska risken att ens fastighet skadas på grund av klimatrisker medan 28 procent anser att det är kommunen/myndigheters ansvar och 7 procent tycker det är försäkringsbolagens ansvar. Men skillnaderna varierar stort mellan olika åldersgrupper. Hälften av alla bostadsägare över 56 år anser att de själva har ansvaret för att minska skador på sin fastighet medan motsvarande siffra bland 18-22-åringar är endast 8 procent. Hela 64 procent av de unga villaägarna tycker att ansvaret ligger på kommun/myndigheter och försäkringsbolag.
Om Klimatundersökningen
Undersökningen genomfördes av Syno International på uppdrag av SBAB. 1 000 villa- och radhusägare deltog i undersökningen som genomfördes mellan den 29 augusti och 9 september.
