Text: Mikael Hedlund
På torsdagen arrangerade Betongföreningen via Programråd Syd, ett webbinarium om klimatförbättrad betong ur ett tekniskt perspektiv för Anläggning och VA. Många frågor väcktes och intressanta diskussioner följde.
Frågorna som webbinariet väckte handlade om vad användandet av klimatförbättrad betong har för fördelar och om det kan finnas nackdelar. Åsa Nilsson, Heidelberg Materials Cement Sverige, diskuterade frågeställningar om kemiskt innehåll hos klimatförbättrad betong, framför allt flygaska i kontakt med dricksvatten.
Åsa redogjorde bland annat för resultat som visar att det är fullt möjligt att som bindemedel i betong i dricksvattenanläggningar, ersätta upp till 50 procent av dagens cement, den så kallade Portlandcementen med lämpliga mängder masugnsslagg och silikastoft, utan att dricksvattenkvaliteten äventyras. Samma sak gäller för flygaska av den kvalitet som är godkänd för användning i Sverige.
– Det kommer ett nytt europeiskt dricksvattendirektiv som Livsmedelsverket, Boverket och Kemikalieinspektionen arbetar med gemensamt. Det kommer däremot inga nya gemensamma regler på det här området, men sannolikt nya sätt att utföra testningar på, berättade Åsa Nilsson.
Klimatförbättrad betong och dricks-och avloppsvatten
Oscar Linderoth – Swerock, berättade om erfarenheter och forskning kring hur klimatförbättrad betong med alternativa bindemedel fungerar i kontakt med dricksvatten och avloppsvatten och om Swerocks engagemang i utbyggnaden av Stockholms största reningsverk, Henriksdalsverket, där kapaciteten ska fördubblas. Henriksdalsverket är en tuff miljö för klimatförbättrad betong.
Här gjordes accelererade syrabeständighets-provningar som visade att blandningar med cement och slagg hade bäst beständighet. Klimatförbättrad betong med så pass mycket slagg som standarden tillåter kommer att användas i betongen, tillsammans med en ytbehandling.
Slutsatsen var att användningen av alternativa bindemedel i betongproduktion inte kompromissar med säkerheten och kvaliteten på dricksvattensystemen.
Ett nytt avloppsreningssystem för framtida generationer var ämnet för Göran Johnsson – VA SYD och Henrik Sennfält – Moresco Projektledning. De hade Sjölundaverket i Malmö som står inför stor om- och utbyggnad, som exempel. Här är utmaningarna bland annat en anpassning till en högre havsnivå och en utbyggnad under pågående drift. En annan fråga är om Lunds avloppsvatten ska pumpas till Malmö. Något som varit politiskt laddat.
Ett miljötillstånd är inlämnat som väntas vara klart år 2025. Därefter väntas reningsverket byggas i etapper fram till 2032.
Praktiska, arbetsmiljötekniska och ekonomiska aspekter av självkompakterande betong i anläggningskonstruktioner var ämnet för Patrik Larsson, Skanska, med erfarenhet av ”anläggningscement FA”, i bland annat broar och kajer. Snabb hållfasthetsutveckling, noll vibrationer, tystare gjutning och färre ljudtimmar var några superlativ. Materialet ger fina ytor med tätare betong, inga sättningar eller frostsprängningar. Men ändå används inte FA i större utsträckning, konstaterade Patrik.
Men sammanfattningsvis är användandet av klimatförbättrad betong klimatdrivet och enligt den färdplan som lämnades till regeringen 2018 ska omställningen främjas med teknik och processer.
Foto: Rodolfo Quirós
