Grönt Samhällsbyggande bevakade Sveriges Allmännytta som arrangerade Klimat- och energikicken tillsammans med Stångåstaden, helt naturligt eftersom platsen var Linköping. Programmet bestod av presentationer med allt från övergripande miljöaspekter till bra referensprojekt. Det ingick också studiebesök i Gamla Linköping samt i Ebbe Park.

År 2015 arrangerades Allmännyttans fastighetsdagar i Linköping och nu blev det samma stad igen, fast det gällde Klimat- och energikicken. Inriktningen hade givetvis tyngdpunkt på klimatfrågor, och närmare bestämt vägen dit, som stavas energieffektivisering, innovativt byggande, återbruk och cirkularitet. Vi fick också höra om flera konkreta koncept, och två av presentationerna tog upp trädens betydelse för klimatet, biologiska mångfalden och miljön i övrigt.

Fredrik Moberg har en bakgrund som biolog, och är idag författare, forskare på Stockholm Resilience Center vid Stockholms universitet och chef för miljöorganisationen Albaeco. Hans presentation inriktade sig mycket på cirkulärt tänkande inom bygg- och fastighet, samt att härma naturen (biomimikry) för att lösa miljöproblem.

Inom planetens gränser ja, inte bara bostadssektorn utan samhället som helhet har redan överskridit de flesta av dem. Det är bara beträffande ozonskiktet, luftpartiklar och havsförsurning som vi inte klivit över. Vi har redan passerat planetens gränser för kemiska substanser, övergödning, ändrade vattenflöden, markanvändning, biologisk mångfald och klimatpåverkan. För att klara fortsatt existens räcker det således inte att enbart lösa klimatfrågan.

All biomassa på Jorden väger 1120 miljarder ton. Av detta utgör människorna endast 0,01 procent, men vi har hunnit skapa 1154 miljarder ton cement, betong, asfalt och andra material. För första gången i världshistorien väger alltså mänskligt skapat material mer än alla planetens växter, djur, svampar och mikroorganismer tillsammans.

Skördebaserat tänkande

Byggsektorn har stor påverkan genom markexploatering och materialanvändning, främst av betong och metaller. Lokalresurser måste nyttjas bättre, hus måste konstrueras så att de lätt kan byggas om och lätt demonteras. Mer måste återbrukas/återvinnas. Idag är endast 1 procent av råvarorna inom bygg cirkulära. Inför i stället ett ”skördebaserat tänkande”, det vill säga betrakta byggnader som materialbanker.

– Byggsektorn och för övrigt hela samhället måste också leverera social hållbarhet, ett ”socialt golv” för alla, betonade Fredrik Moberg, och hänvisade till en ny bok ”Doughnut for Urban Development” som Stockholm Resilience Center tagit fram tillsammans med bland andra Kate Raworth.

Det räcker således inte att klara de planetära gränserna. Boken hänvisar exempelvis till att lokalt ska energi vara prisvärd och globalt ska den vara rättvis.

Kostnadseffektiv energirenovering i Växjö

Martin Skoglund som är energiansvarig hos Vidingehem berättade om en pågående energirenovering i kvarteret Äpplet och Päronet. Projektet genomförs under 2021–2025.

Vidingehem är anslutet till Allmännyttans klimatinitiativ. Företaget har energieffektiviserat med 16 procent sedan basåret 2007 och siktar på 30 procent till 2030.

– Vid renovering är målet när det gäller energiprestanda att understiga BBR-krav för nyproduktion, berättar Martin Skoglund. I praktiken innebär det att ungefär halvera energianvändningen.

Äpplet och Päronet djuprenoveras. Det mesta berörs utom stomme och fasad. Målet är att nå ner till högst 75 kWh/kvm och år, i specifik energianvändning. Erfarenheter från den tidigare renoveringen av kvarteret Alabastern kom till nytta för Äpplet och Päronet. Under förstudierna ingick man i LÅGAN-projektet ”Energirenovering – ett nytt affärskoncept för mindre företag”. Tänkesätt tillämpades enligt Beloks koncept Totalmetodiken, som bland annat går ut på att mindre lönsamma åtgärder kan bli möjliga om de genomförs samtidigt som mer lönsamma åtgärder, det vill säga energiberäkning och ekonomisk kalkyl görs för de sammanlagda åtgärderna.

Energistatusen före renoveringen visade användning av 127,8 kWh/kvm och år i fjärrvärme, samt 8,1 kWh/kvm och år i fastighetsel. Sammanlagt 135,9 kWh/kvm och år (BBR 24).

Energirenoveringen kan betraktas som i ett baspaket och ett finjusteringspaket.

HBV:s arbete

Husbyggnadsvaror HBV Förening – i dagligt tal HBV – är allmännyttans inköpsfunktion. HBV:s affärsidé är att genomföra samordnade upphandlingar av varor och tjänster kopplade till byggnation, renovering och förvaltning av fastigheter, för långsiktigt hållbara affärer.

Jörgen Ågren som är hållbarhetsstrateg hos HBV berättade om deras arbete med hållbarhet, klimat- och energifrågor. Här har HBV fyra fokusområden: cirkularitet/resurseffektivitet, klimat, hållbara leverantörskedjor och social hållbarhet (hos leverantörer). Områdena linjerar rätt bra med allmännyttans strategi för grön omställning 2023–2027 som är minskad klimatpåverkan, minskad energianvändning; klimatanpassning, biologisk mångfald, ekosystemtjänster; farliga ämnen, byggmaterial med låg miljöpåverkan; hållbarhetsrapportering, taxonomin; cirkulär ekonomi, resurshushållning, minskade avfallsmängder samt grön mobilitet.

– Våra avtal genererar ofta stora volymer och vi har närmare 200 avtal att erbjuda våra 390 medlemmar. Det gör att leverantörer kan våga investera – för att klara våra krav – om de vet att de kommer att sälja mycket på avtalet, förklarar Jörgen Ågren. Vi påverkar leverantörer och medlemmar i hållbarhetsriktning. Men om vi ställer för höga krav på leverantörer, är det risk att vi får inga eller få anbud. Men vi får heller inte vara för försiktiga.

– I våras startades HBV:s Hållbarhetsråd som är en referensgrupp för hållbarhet. Syftet med rådet är att vi ska inhämta våra medlemmars åsikter och behov samt diskutera olika frågeställningar kopplat till hållbarhet.

Många medlemmar önskar utsläppsdata i Scope 3 för olika varor. Detta är något som HBV jobbar med nu och kollar vilka data som behöver tas in i form av EPD:er, klimatdata med mera.

Träd i klimatarbetet

Anne Heino som är teknisk specialist utemiljö hos AB Stockholmshem berättade att träd är centrala i arbete med biologisk mångfald och klimatanpassning. Träd är en viktig kolsänka.

Träd ger åtskilliga bo- och häckningsplatser för många arter insekter och fåglar, och bjuder på många ekosystemtjänster.

– Det kan finnas 3000 arter på en ek. Träd erbjuder mat på våren, exempelvis när sälgarna blommar. Och jag vill slå ett slag för inhemska trädslag, det är dessa som drar till sig svenska arter. Japanska körsbär bidrar inte till biologisk mångfald, berättade Anne Heino.

i-Tree är ett hjälpmedel för strategiskt arbete med ekosystemtjänster. Det visar kalkyler på olika nyttor från dina träd.

Bland annat så renar träden luften, förbättrar dagvattenhanteringen och anpassar stadsdelar till klimatförändringen, bidrar till matförsörjning (pollinering) och ger oss bättre hälsa och välmående.

Några tips är att städa mindre i utemiljön. Reduceras gräsmatteytorna, då minskar också buller och bensinångor från gräsklippare. Ge plats för träd när bostadsgårdar byggs eller byggs om! Flytta gärna träd i stället för att hugga ner och köpa nya. Det tar 20–30 år innan ett träd blir en viktig kolsänka. Ett träd binder 10–40 kg koldioxid varje år. IPCC pekar på detta som viktigt. Plantering/omplantering av träd kan kombineras med biokol i marken, då inlagas ännu mer kol.

– I första hand bevara träd, i andra hand flytta dem och när du planterar nya träd, var inte rädd att placera dem tätt. Landskapsarkitekter har oftast för stora CC-avstånd, menade Anne Heino.