Vintern i Sverige har bjudit på rekordkyla, samtidigt som 2023 var det varmaste året någonsin under förindustriell tid. Vilka uppgifter kan man lita på egentligen och hur ser den långsiktiga utvecklingen ut för miljön i Sverige?
För att göra det lättare att hitta korrekt fakta har Naturskyddsföreningen tagit fram en ny rapport: Miljön i siffror. I rapporten sammanställs offentlig statistik om klimat- och miljöfrågor.
– Det kan vara väldigt svårt att hitta i statistikdjungeln kring klimat- och miljöfrågor. Samtidigt finns det aktörer som försöker skapa tvivel och sprida myter. Vi vill med vår nya rapport ”Miljön i siffror” bidra till en mer kunskapsbaserad debatt, säger Beatrice Rindevall, ordförande Naturskyddsföreningen.
Världen står inför en trippelkris med klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och spridning av miljögifter. Det handlar om dramatiska förändringar av förutsättningarna för livet på jorden. Men hur illa är det egentligen i skogen? Och åt vilket håll går utvecklingen för klimatet?
För att underlätta faktainhämtning och bidra till en balanserad och kunskapsbaserad debatt har Naturskyddsföreningen för första gången sammanställt fakta kring klimat och miljö i en ny årlig rapport: Miljön i siffror.
– Vi hoppas att vår rapport Miljön i siffror kan vara ett hjälpmedel när människor fattar beslut – både privat och på jobbet. Där bråttom för oss att ställa om, och för att klara det måste vi också veta vad som gäller och enkelt kunna ta reda på fakta på ett enkelt och lättillgängligt sätt, fortsätter Beatrice Rindevall.
De nyckeltal som har valts ut är sådana som uppdateras regelbundet, som är relativt lätta för allmänheten att ta till sig och som ingår i de miljöfrågor som Naturskyddsföreningen arbetar med.
Några exempel ur rapporten:
Koldioxidhalt i atmosfären
Koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären bidrar till jordens växthuseffekt. De ökade utsläppen av koldioxid har lett till att koncentrationen i atmosfären globalt har ökat från 280 till 421 ppm (parts per million) sedan industrialiseringen. En säker nivå för att undvika farliga klimatförändringar anses vara omkring 350 ppm.
Klimatskadliga subventioner
I statsbudgeten finns ett antal skattelättnader eller skatteundantag som innebär att användning av fossila bränslen gynnas. Det handlar bland annat om rabatt på bilresor genom reseavdraget, skattenedsättningar på diesel och skattebefrielse på bränsle till sjöfart och flyg. Totalt uppgår de svenska klimatskadliga subventionerna till minst 31 miljarder kronor om året – över elva miljarder mer än hela miljöbudgeten.
Mängden glasål i Nordsjön
Den europeiska ålen är en unik art med en speciell livscykel. Den fortplantar sig på flera tusen meters djup i Sargassohavet, 700 mil från Sverige. Ålyngel, så kallade glasålar, följer sedan golfströmmen till Europa och Nordafrika för att växa till sig. När ålarna blivit könsmogna kallas de blankål. De börjar då sin vandring tillbaka till Sargassohavet för att leka, fortplanta sig, och sedan dö. Ålen klassas som akut hotad. Mängden glasål som kommer till Nordsjön från Sargassohavet har minskat drastiskt de senaste 50 åren. År 2022 var glasålarna bara 0,5 procent jämfört med för 50 år sedan.
Här hittar du rapporten Miljön i siffror på webben.
Foto: Gennaro Leonardi
