En ny rapport visar olika åtgärders potentialer att bidra till Sveriges klimatmål till 2045 genom att minska mängden fossil plast som går till förbränning. Scenarierna visar att det är möjligt att minska de territoriella växthusgasutsläppen i el- och fjärrvärmesektorn väsentlig genom ökad resurseffektivitet, mer biobaserad plast och ökad materialåtervinning.
Utsläppen från avfallsförbränning i el- och fjärrvärmesektorn var 3,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2022, vilket motsvarar nästan 80 procent av utsläppen i sektorn. Avfallsförbränningen har en ökande utsläppstrend och var 2022 mer än fem gånger högre än 1990.
Över 90 procent av utsläppen från avfallsförbränning uppskattas komma från fossil plast i avfallet. För att bidra till klimatmålet om netto-noll-utsläpp av växthusgaser senast 2045 behöver utsläppen från avfallsförbränningen minska till noll eller nära noll-utsläpp till 2045.
I rapporten ”Scenarier för minskad förbränning av fossil plast i el- och fjärrvärmesektorn” har utvalda åtgärders potentialer för att bidra till att minska mängden plast som går till förbränning i el- och fjärrvärmesektorn uppskattats. Fokus har varit att undersöka vilka möjligheter det finns att minska fossil plast som går till förbränning genom åtgärder högt upp i plastens värdekedja.
Bedömningen av potentialer har utgått från vad som kan vara möjligt att uppnå om optimala förutsättningar för åtgärderna kommer på plats.
Scenarierna tydliggör kopplingen mellan uppkomsten av plastavfall och växthusgasutsläppen och åtgärderna bidrar också till en hållbar plastanvändning. Förutom åtgärdsspecifika delscenarier har även ett ”övergripande målscenario” tagits fram där alla åtgärder ingår, inklusive åtgärden koldioxidinfångning, avskiljning och lagring av koldioxid (CCS).
– I det övergripande målscenariot illustreras omfattning av åtgärder som skulle behövas för att minimera växthusgasutsläppen från plastförbränning i el- och fjärrvärmesektorn. Detta går att uppnå på olika sätt och målscenariot ska ses som ett exempel på hur åtgärder kan kombineras för att minska utsläppen från plastförbränning så mycket som möjligt, säger Frida Löfström, klimatanalytiker på Klimatmålsenheten.
Resultatet visar på stora möjligheter att minska utsläpp från plastförbränning. Störst minskning av utsläppen från plastförbränning fås för det ”övergripande målscenariot” som minskar 98 procent av utsläppen, vilket visar att alla åtgärder behövs för att minska utsläppen från plastförbränningen till nära noll och därmed bidra till klimatmålet 2045.
Delscenariot ”ökad materialåtervinning” står för näst störst utsläppsminskning med 64 procent medan delscenariot ”resurseffektivitet” uppskattats ge en minskning på 32 procent och ”ökad användning av biobaserad plast” en minskning på 20 procent.
– Tanken är att vi ska använda detta underlag vid exempelvis dialog med plastbranschen om möjliga åtgärder och för att utvärdera befintliga styrmedel och behov av nya styrmedel och åtgärder, säger Åsa Stenmarck, ansvarig för nationell plastsamordning vid Naturvårdsverket.
Några slutsatser är att flera kraftfulla åtgärder krävs för att minska förbränning av fossil plast i el- och fjärrvärmesektorn, men också att potentialen är stor. Det är dock många förutsättningar som behöver komma på plats för att en sådan utveckling ska vara möjlig. En mängd olika aktörer bidrar till att sätta plastprodukter på marknaden, plastanvändning och uppkomsten av plastavfall, vilket gör att det finns behov av styrning och åtgärder i hela plastens värdekedja.
Studien har utförts av Svenska MiljöEmissionsData, SMED, på uppdrag av Naturvårdsverket.
Foto: Clairewych
