Nyheter

100 procent återbrukad stomme på gammal textilfabrik i Malmö

Stena Fastigheter har gjort en framgångsrik ombyggnad av den före detta Trikåfabriken på Möllevången i Malmö. Nu planeras dessutom en tillbyggnad i samma kvarter. För båda projekten är återbruk, lågt klimatavtryck och hållbarhet fokusområden.

Den gamla textilfabriken byggdes om, och till sommaren stod den klar med lokaler för kontor och olika verksamheter. De gedigna industrilokalerna i bastanta tegelbyggnader anpassades till dagens krav. Samtidigt var ett mål att lyfta fram kvarterets historia genom ett varsamt återställande av kvaliteterna i byggnadernas ursprungliga arkitektur.

Ett annat mål var att minimera klimatavtrycket genom att tillämpa återbruk, lokal energiproduktion och reduktion av överkapacitet i kyla kopplat till komfort under några få dagar av året. Klimatpåverkan kalkylerades och projektet blev en av de första ombyggnaderna i landet att redovisa en klimatberäkning. Byggnationen har planerats och genomförts för att uppfylla certifieringen Miljöbyggnad iDrift nivå Guld.

Även tillbyggnad

Kvarteret lämnar utrymme för ytterligare byggenskap. Stena Fastigheter har långt framskridna planer för tillbyggnad på cirka 3250 kvadratmeter BTA, med preliminär byggstart 2024. Företaget tvekar inte att ge sig själv stora utmaningar. Nu är avsikten att bygga det nya huvudsakligen av återbrukat material, inte minst stommarna. Tillbyggnaden kommer delvis att anpassas arkitektoniskt till befintliga huskroppar.

Stena Fastigheters chef för affärsutveckling, Sofia Lagerblad berättar:

– In mot den befintliga gården har vi valt att väva ihop den nya byggnaden och de gamla byggnaderna genom att fortsätta med karaktäristiskt rött tegel. Bottenvåningen i den nya byggnaden spiller in på den renoverade innergården och bidrar med ytterligare en terrass i markplan som kompletterar de befintliga byggnadernas takterrasser. Fasaden mot Helsingborgs- och Monbijougatan kläs med grått tegel för att appellera till nytillkomna byggnader i intilliggande kvarter och kompletteras med vackra detaljer i form av rullskift, smygar och mönstermurning.

Mycket långt drivet återbruk

Oftast är stommen den mest klimatpåverkande komponenten vid nybyggnation, därför har byggherren en ambition att i så stor omfattning som möjligt arbeta med återbrukat stål för pelare och balkar samt med träbjälklag. Man räknar med att spara in 90–95 procent av det totala koldioxidavtrycket genom att återbruka redan producerade stommar i stället för att köpa nya. De återbrukade balkarna uppfyller kvalitetskraven enligt den europeiska standarden EN-1090. Samma stålstandard gäller för återbrukat stål som för nyproducerat stål.

Sofia Lagerblad fortsätter:

 – Vi siktar på 100 procent återbrukad stomme, men allt beror på vad som finns tillgängligt på marknaden. Stena Stål står för lagerhållning under söktiden fram tills det återbrukade stålet har monterats. I de delar där vi eventuellt inte hittar volymer kommer vi att ersätta med återvunnet stål, där tillgången är större i dag.

Tegel från en befintlig mur på plats har vi för avsikt att använda för uppbyggnad av planteringsmurar utomhus. Kalkstens- och marmorgolv har köpts in från rivningen av den gamla Svävarterminalen i Malmö. Golvmaterialen kommer att användas i toaletterna. Man planerar också att köpa återbrukade kabelstegar och stålreglar. För närvarande söker Stena Fastigheter efter ett trägolv som kan återbrukas, men har ännu inte funnit något på marknaden. Mestadels letar man på den lokala återbruksmarknaden, men söker också på nationell basis.

En knepig aspekt är hur frågan om garantier kan lösas vid återbruk.

Sofia Lagerblad förklarar:

– Huvudsakligen låter vi våra leverantörer stå för materialgarantin och vår totalentreprenör lämnar sedvanlig garanti enligt ABT.

I övrigt vad gäller resursbesparing och minskning av klimatavtryck ska klimatanpassad betong användas i bygget. Dessutom väljs ett klimatsmart fasadtegel, speciella tegelstenar som tack vare sina håligheter har mindre massa och dessutom är producerade med 70–90 procent lägre klimatavtryck.

Vid inköp av köksinteriörer i tillbyggnaden kommer interiörer som till stor del produceras av återbrukat material att prioriteras. Självklart har anläggningen projekterats med energieffektiva värme- och kylsystem med återvinning där egen el från solceller på tak i första hand täcker fastighetens elförbrukning. Isoleringsmaterial i väggarna har också nogsamt studerats och en klimatneutral produkt kommer att prioriteras, förhoppningsvis en som är helt baserad på naturprodukter. 

Byggnationen planeras för att klara klimatneutralitet enligt LFM30:s definition och uppnå miljöklassningen Miljöbyggnad nivå Silver. (LFM30: Lokal färdplan för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor i Malmö 2030.)

Gemenskap och delade resurser

Många tilltänkta lösningar för tillbyggnaden baseras på ett delningstänkande som implementerades redan i den genomförda ombyggnationen som bygger på att delning av resurser mellan flera parter hjälper till att minska den totala resurs- och energiförbrukningen. 

Alla dörrar i ytterskalen och in till respektive hyresgäst avses förses med digitala lås för att underlätta andrahandsuthyrning och administration för hyresgästerna. Alla hyresgästers kontrakt inom detta kvarter tillåter andrahandsuthyrning. Vid tillbyggnationen kommer Stena att fortsätta skapa gemensamma utemiljöer som inbjuder både till aktivitet och vila.

Gården kompletteras med en pergola för exempelvis uteservering. På den gemensamma gården och terrasserna kan man redan idag spela pingis och boule, men man kan också arbeta, ta en kaffe eller ha ett möte på kanten av de nya växtbäddarna. 

All sophantering är gemensam för att minimera transporter till och från fastigheten och på ett optimalt sätt kunna reglera tömningsintervallen. Fastigheten har ett gemensamt serverrum i syfte att minimera fastighetens totala kylförbrukning och effektivisera areautnyttjandet.

FAKTA Trikåfabriken

Tidplan: preliminär byggstart 2024 med inflyttning 2025

Beställare: Stena Fastigheter, Malmö

Entreprenadform: Totalentreprenad i samverkan

Arkitekt: FOJAB arkitekter

Kostnad/budget: cirka 100 MSEK