Nyheter

Hållbarhetstänk präglar Riksbyggen på Masthuggskajen

Riksbyggens första kvarter med 127 bostadsrätter på Masthuggskajen i Göteborg ska bli en del av en hållbar stadsdel. Första spadtaget är genomfört. I slutet av 2025 ska bygget vara klart och 2030 hela stadsdelen, som certifieras enligt Citylab för hållbar stadsutveckling.

Riksbyggen planerar nya bostadsrättsföreningar omfattande sammanlagt 500 lägenheter i den nya stadsdelen Masthuggskajen, som är en del av Vision Älvstaden. De första föreningarna byggs längs Första Långgatan och två planeras på och vid den nya halvö som ska byggas ut i Göta älv. 

Första spadtaget för Brf Sydney med 127 lägenheter togs i januari i anslutning till ett seminarium om hållbar stadsbyggnad. Evenemanget genomfördes tillsammans med Coop Väst, som ska etablera en flaggskeppsbutik i fastigheten, också den med starkt hållbarhetsfokus. 

Det nya kvarteret byggs i klimatförbättrad betong och förses med sedumväxter och solceller på taken. Cykelgarage i källaren syftar till att underlätta ett hållbart liv mitt i staden. Kollektiv spårvagnstrafik finns redan precis intill. 

Området runt Långgatorna, Järntorget och Linnéstaden beskrivs som kulturellt och trivsamt och bygget av nya Masthuggskajen som ett sätt att utvidga detta område fram mot älven. Första Långgatan ska bli en vacker boulevard av kontinentalt snitt och nuvarande Masthamnsgatan, mitt i den nya stadsdelen, redan kallad Nya Långgatan, förvandlas från en traditionell bilgata till ett vänligt, grönt promenadstråk.

Fyra byggnader runt en gård

Brf Sydney (uppkallad efter en annan hamnstad) beskrivs som ett kvarter med en skön blandning av klassisk och modern arkitektur med fyra byggnader i varierande höjd runt föreningens grönskande upphöjda och avskilda innergård. 

Lägenheterna kommer att variera i storlek från 30 till 125 kvadratmeter, allt från mindre till större lägenheter med generösa terrasser. Det blir bland annat ett tiotal takvåningar i olika storlekar och utföranden, bland annat en penthousevåning på 145 kvadratmeter med egen 50 kvadratmeter stor terrass och två balkonger. Den lägenheten disponerar ett helt våningsplan utan grannar vägg i vägg. 

13 av de mindre lägenheterna ska erbjudas unga vuxna med hyrköp enligt Riksbyggens egen koncept, alltså med möjlighet att inom en fyraårsperiod köpa bostaden.

Lägenheterna kommer att visa variation när det gäller planlösningar och inredningsalternativ. Alla får modern köksutrustning, helkaklade badrum med tvättmaskin och torktumlare samt egen uteplats, balkong eller terrass. Stora fönster ska ge bra ljusinsläpp och sovrummen beskrivs som generösa. Allt materialval beskrivs som högkvalitativt.

– Det blir en levande stadsdel för olika målgrupper som ungdomar, barnfamiljer och medelålders, säger Mikael Ahlén, marknadsområdeschef i Riksbyggen Göteborg.

Kanozi Arkitekter har gestaltat det nya kvarteret och Skanska har anlitats som entreprenör för projektet.

Samverkan skapar innovation

Riksbyggens vd Johanna Frelin berättade i samband med första spadtaget att det var i Göteborg som Riksbyggen uppförde sitt allra första hus på 1940-talet och att en stor del av företagets bestånd idag finns i hamnstaden.

– Här har vi några av våra mest innovativa projekt och nu ska vi bygga ett kvarter där vi kan erbjuda allt man behöver, inklusive goda grannar, sa Johanna Frelin och berömde Göteborg för gott samverkansklimat mellan näringsliv, staden och akademin.

– Det är sådant som skapar innovation.

Coop Västs butik om 1800 kvadratmeter byggs i gatuplan och köps ut i en tredimensionell fastighetsbildning under Brf Sydneys innergård. Den ska ha stark hållbarhetsprofil, vilket bland annat manifesteras med kyl- och frysanläggningar som drivs energieffektivt med förnybar el.

En ambition är att åstadkomma högre kvalitet på varor och att medverka till mindre matsvinn. Butikens leveranser ska så långt det är möjligt ske med elbilar. Det blir ett stort inslag av lokala leverantörer.

– Redan idag har vi 300 lokala leverantörer med sammanlagt 4000 olika artiklar, säger Peter Nordman, försäljnings- och driftschef för Coop Väst, som ser fram emot att skapa Göteborgs mest hållbara butik innehållande bland annat transparent saluhall och bageri. Han hoppas på liv och rörelse både innanför och utanför butiken. Och allt bara en dryg kilometer från Göteborgs berömda fiskauktion.

Konstgjord halvö

Masthuggskajen är en del av Vision Älvstaden och ett av de stora stadsutvecklingsprojekten i Göteborg just nu och det samlar en lång rad byggherrar. Stadsdelen omfattar ett område utefter Göta Älv och Stena Lines nuvarande Danmarksterminal, men innanför trafikleden E45/Andréegatan.

Området sträcker sig från Stigbergsliden i väster till trakten av Järntorget i öster. I den östra delen av området svänger stadsdelen ut över Götatunneln till kajkanten och ut på en blivande konstgjord halvö i älven där Rosenlundskanalen, en del av Vallgraven, mynnar ut.

Den centralt belägna stadsdelen ska rymma långt fler än 1000 bostäder, arbetsplatser, parker, förskolor och hotell. Utöver den konstgjorda halvön talas om ett nytt levande hamnstråk, som underlättas av planerna på flyttning av färjeterminalen till ytterhamnarna. Först ut i den nya stadsdelen är bland annat Nordic Choice Hotel, Balders Hotel Draken, NCCs kontorshus och det så kallade Våghuset.

Arbetet med Riksbyggens första projekt i stadsdelen sker, precis som för övriga Masthuggskajen, inom ramen för Sweden Green Building Councils koncept Citylab som erbjuder fyra olika certifieringar. Just Masthuggskajen blev 2018 det första svenska stadsutvecklingsprojektet att hållbarhetscertifieras för planeringsskedet enligt Citylab.

Hållbarhet inget nytt

– Vi ser Citylab bland annat som ett processledningsverktyg där man jobbar med tematiska områden som är viktiga för stadsutveckling, stadsstruktur, hållbar mobilitet, energifrågor, skolmiljöer. Det är viktigt att göra annorlunda för att förverkliga den hållbara staden, säger Erica Svantesson vd i Friends of Gothenburg Innovation, som under lång tid varit delaktig i utvecklingen av stadsdelen. 

– Hållbarhet har varit stort för oss i 25 års tid, säger Lena Andersson, vd för helägda kommunala Älvstranden Utveckling AB. 

Och hon konstaterar att det inte finns några byggherrar som inte vill bidra till den hållbara staden, även om det förstås skiljer i förmåga.

– Men redan nu ligger vi klart under normalområdet i Sverige när det gäller klimatavtryck och det tack vare byggherrar som både vill, kan och har uthållighet. 

På bilden: Den nya stadsdelen Masthuggskajen sträcker sig utefter Göta älv och (längst till vänster) ut på en blivande konstgjord halvö.

Bild: Riksbyggen/Kanozi