Regeringen måste öka investeringar i forskning och högre utbildning, för att vi ska kunna hantera klimathot och energifrågor. Det anser tre av fyra svenskar, enligt en nygjord Novus-undersökning. Och intresset för att själv bidra till omställningen är stort hos befolkningen.
Undersökningen har gjorts på uppdrag av fackförbundet Naturvetarna. Mer än hälften av de svarande, 61 procent, är villiga att göra förändringar i sitt arbetsliv för att bidra till en grön omställning av samhället. Störst är intresset bland kvinnor och i gruppen 18-34 år.
– Unga har ett starkt engagemang i den här typen av frågor, det ser vi också när vi gör undersökningar som riktas till våra medlemmar. Men även de som är etablerade på arbetsmarknaden vill göra skillnad. Här är det viktigt att samhället fångar upp den samlade drivkraft som finns, säger Frida Lawenius, förbundsdirektör på Naturvetarna.
Naturvetenskap nyckel till framgång
När det gäller vilka specifika kunskaper som är viktiga för att framgångsrikt möta utmaningarna med den gröna omställningen råder samsyn. Två av tre respondenter ser naturvetenskap och teknik som nyckelkompetenser för den gröna omställningen.
Efterfrågan på grön kompetens har växt lavinartat de senaste åren, såväl organisationer som företag konkurrerar om förmågorna. Glappet mellan de som har efterfrågad kompetens
och antal utbildade växer årligen.
– Det behövs en satsning på ökad kunskap och kompetens genom hela livet, från tidig ålder till att kunna ställa om och komplettera sin kompetens senare i livet. Att regeringen tar fram en STEM-strategi för att öka fokus på de här frågorna ligger helt i linje med vad vi behöver, fortsätter Frida Lawenius.
Köer måste kortas
Samtidigt finns utmaningar som kan utgöra hinder för utvecklingen. Färre platser på naturvetenskapliga och tekniska program på gymnasieskolan, minskade anslag till naturvetenskapliga utbildningar på högskolorna och väntetiderna på att få besked om omställningsstudiestödet måste ses över. Söktrycket på omställningsstudiestödet har varit extremt högt sedan det infördes 2022, och väntetiderna på besked långa.
– Det är inte hållbart vare sig för samhället eller individen. Vi måste ge människor möjlighet att planera sitt liv och sin karriär, avslutar Frida Lawenius.
Svenskarna vill se mer forskning och högre utbildning
75 procent av de som svarat på undersökningen anser att regeringen borde satsa mer på forskning och högre utbildning för att lösa de utmaningar som samhället står inför, exempelvis klimatförändringar, energiförsörjning och pandemier.
Det finns tydliga skillnader mellan de politiska blocken. Medan 91 procent av dem som stöder oppositionen vill se ökade satsningar på forskning och högre utbildning, gäller detta 63 procent av de som stöder Tidöpartierna och endast hälften av Sd-väljarna.
Dubbelt så många som stöder ett oppositionsparti kan också tänka sig att göra förändringar i sitt arbetsliv för att bidra till den gröna omställningen – åtta av tio jämfört med fyra av tio för Tidöpartierna.
Foto: Peter Schmidt
