Vollsveien 13H ligger i ett stort gammalt industriområde på Lysaker, en förort till Oslo i östra delen av Bærums kommun som även huserar Fridtjof Nansens hus Polhøgda. Genom omfattande renovering har Mustad Eiendom lyckats förvandla Vollsveien 13H från att vara en stängd kontorsbyggnad till en modern, flexibel och social byggnad som öppnas upp för allmänheten.

– Den viktigaste hållbarhetsåtgärden har varit att sköta och sanera gamla byggnader snarare än att riva och bygga nytt. Sammantaget visar växthusgaskontot att vi har en minskning med 58,5 % jämfört med en ny kontorsbyggnad med referensvärden från BREEAM-NOR v6.0 – det tycker vi är bra, säger Alexander Almeland, projektdirektör på Mustad Eiendom.

Månadens projekt uppfyller alla Bygg21:s kvalitetsprinciper för hållbara byggnader och områden.

Största möjliga grad av återanvändning

Cirka 80 % av klimatavtrycket för en ny byggnad finns i de tunga materialen. Detta är typiskt betong och stål i stödsystemet, och fasadmaterial som sten och tegel. På Vollsveien 13H har Mustad Eiendom tagit hand om det befintliga stödsystemet:

– Vi har förstärkt lagersystemet med kolband och stål där det har varit nödvändigt och bytt ut det där det varit för dåligt. Vi har demonterat tegelfasader genom att försiktigt riva fasaderna, rengöra teglet från murbruk, testa dem och använda dem igen i byggnaden som ny exteriör eller invändig fasad. Det har varit nytt, innovativt och krävande, men har gett mycket goda resultat. Det vi har levererat av nytt tegel har varit likvärdigt återanvändningstegel från en givarbyggnad i Tyskland, som även demonterats, rengjorts och testats, fortsätter Almeland.

Minskat energibehov

Alla tekniska anläggningar i byggnaden är nya, men två ventilationsaggregat av ny årgång har tagits om hand för vidare användning. Den tekniska anläggningen är öppen, och är organiserad på ett sådant sätt att förändringar enkelt kan göras utan att behöva ”riva allt”.

Byggnaden värmdes ursprungligen upp med ren el. Idag värms Vollsveien 13H upp via energibrunnar och högeffektiva värmepumpar. Dessutom har ett solcellssystem installerats på taket. Solcellsanläggningen installeras i kombination med ett grönt tak, där grönskan kan spira mellan, runt och under solcellerna.

– Innan rehabiliteringsprojektet hade byggnaden energimärkning F med mycket dålig energiprestanda och beräknad levererad energi på 253 kWh/m2. Efter projektet har den beräknade levererade energin sänkts till 113 kWh/m2, berättar Almeland.

Historisk återkomst och synliga spår

Almeland säger att effekten av att se att det här är en renoverad byggnad är stor och säger mycket i sig:

– Genom projektet har vi historiskt restaurerat gamla tegelfasader från 1860-talet. Vi har restaurerat fasaderna med höga, smala fabriksfönster och de tegelfasader som byggts om har liknande ornamentik som den ursprungliga byggnaden. Vi har gjort vad vi kan för att uttrycket ska framstå så likt originalet som möjligt samtidigt som det uppfyller dagens krav på funktion. Många ”spår” har lämnats i byggnaden för att visa att det skett förändringar över tid, men att det är en gammal byggnad som har tagits om hand.

Öppnade upp för allmänheten

Vollsveien 13H var ursprungligen en pappersfabrik från 1860-talet fram till 1970-talet. På 1980-talet gjordes byggnaden om till kontorsbruk. Idag är halva byggnaden bevarad som kontorslokal medan ytorna i den andra hälften är riktade till allmänheten.

Huvudhyresgästen Norrøna har haft huvudkontor i huset sedan 2015 och har nu även öppnat en stor butik med tillhörande restaurang- och evenemangslokaler. Dessutom har ett klättercenter av internationell klass byggts som lockar såväl aktiva idrottare som barnfamiljer.

– Det publika utbudet i byggnaden är en viktig åtgärd för att öka tillgängligheten till Granfoss och denna del av Lysakerelven, men också ett positivt bidrag till aktiviteten för närområdet och byggnadens brukare, konstarerar Almeland.

Almeland säger att framgångskriterierna bakom Vollsveien 13H har varit att alla inblandade i projektet förenats i en gemensam vision om hållbarhet:

– Det är väldigt viktigt att sätta upp målen tidigt, annars kan de snabbt dyka upp som stora hinder under projektets gång. Det måste vara en ”självklarhet” att åtgärderna kommer att genomföras, annars blir det väldigt lätt att gå på ”som vi alltid har gjort”. Man möter hela tiden utmaningar när man gör nya saker, men det viktigaste har varit att få alla med. Det vill säga att folk vet varför vi gör saker annorlunda i det här projektet. Det är lättare att motivera människor att göra något annat än de brukar göra om de förstår effekten av att göra det.