Text: Mattias Goldmann, Grundare och vd, 2030-sekretariatet
En plan för att nå klimatmålen är en bra bit bort. Först ska utredningsdirektiv skrivas och antas, en utredare tillsättas, utredningen arbeta resten av mandatperioden, dess förslag remissbehandlas och lagrådsremitteras, formuleras som propositioner för riksdagen att debattera och besluta om för att sedan träda i kraft – förutsatt att det finns majoritet för förslagen.
Eftersom EU:s bindande krav för år 2030 då är väldigt nära och Sveriges klimatpåverkande utsläpp till dess ökar med ungefär 5 miljoner ton, måste utsläppen vid verkställande av planen minska väldigt snabbt.
I promemorian som föregick sänkningen av reduktionsplikten har regeringen aviserat det; ”Ju lägre reduktionsnivåerna sätts 2024–2026 desto högre krav behöver sannolikt ställas på drivmedelsleverantörerna 2027–2030 så att de ackumulerade utsläppen 2021–2030 inte blir högre än vad som är tillåtet för Sverige” och det samma är underlaget för Klimathandlingsplanens utsläppskurvor, men det är så otänkbart att SD går med på detta att problemet skjuts över valet.
Stödet för Sveriges 2030-mål är oerhört starkt från näringslivet, men bommar vi det är konsekvenserna inte ”värre” än uteblivna exportaffärer och missade gröna jobb. Missar vi EU:s 2030-mål måste vi däremot köpa utsläppsrätter, troligen bulgariska och troligen svindyra eftersom också Tyskland vill åt dem – eller betala EU-böter; många viftar bort det som ett skräckscenario men EU har redan klubbat formeln.
Flera miljarder som skulle kunna användas i svensk ekonomi ska skickas till Bryssel – det landar förstås illa hos SD:s EU-skeptiska väljare, och är rimligen det sista finansminister Svantesson eller energiminister Busch önskar – de har ju inte minst på energiområdet dyra vallöften att infria. Kritiken och otåligheten är därför inte främst oppositionens, ledarskribenternas eller miljörörelsens, utan också nationalekonomernas och näringslivets. Det vi ser nu duger inte.
Sverige måste kunna bättre. En stor styrmedelsutredning är välkommen, men kan och måste ske parallellt med betydligt större och mer verkningsfulla satsningar än skrotningspremier för den som byter direkt till ny elbil eller den i sig välkomna premien för el- och gasdrivna lastbilar.
Trafikverkets nya och mycket välkomna samordningsuppdrag t.o.m. 2026 får inte begränsas till att hantera det som redan sker – det behövs mycket mer inom Bilen, Bränslet och Beteendet, och med en rad förslag som redan remissbehandlats har regeringen möjliga styrmedel på bordet. För var dag som går utan ett skifte blir uppförsbacken brantare och notan högre – full fart framåt nu!
