Nyheter

Krav och motivation – 5 internationella trender inom bygg- och fastighetsbranschen

Text: Vibeke Stadling, Förändringsledare på Drees & Sommer Sverige

Uppvaknandet för ett minskat miljöavtryck sker långsamt inom bygg- och fastighetssektorn. EU:s direktiv om hållbarhetsrapportering påverkar dock utvecklingen positivt och det finns en rad initiativ som ger hopp om en gynnsam riktning. Fem trender för framtidens cirkulära ekonomi inom bygg- och fastighetsbranschen diskuterades under ett internationellt seminarium i Stockholm, arrangerat av konsultföretaget Drees & Sommer Sverige.

På scen fanns en rad internationella experter med olika bakgrund, kompetensområden och synsätt vilket skapade ett breddat perspektiv och en känsla av tvärfunktionell enighet; att utmaningarna är gemensamma och tillsammans kan branschen vända utvecklingen. Tydligt blev också behovet att väva samman tekniska lösningar med mänsklig motivation för att skapa reell förändring. Det rådde samstämmighet att morötternas tid är förbi, EU:s rapporteringskrav välkomnas som en nödvändig piska för hållbar förändring.

Trend 1: Urban utveckling med holistiskt perspektiv

Tobias Golz, Division Director Integrated Urban Solutions, Drees & Sommer.

Hur våra städer planeras och utvecklas är i förändring med ett tydligare ansvarstagande för jordens ändliga resurser och invånarnas välmående och hälsa. Mänskligt liv, rörelsemönster och beteende måste vara utgångspunkten för att minska vår mentala ohälsa och för tidig död i staden orsakad av ensamhet, långa pendlingsavstånd och konstanta brus och ljud.*

Det småskaliga stadslivet är prioritet i den nyare urbana utvecklingen. Människan är kapitalet och en del i ett holistiskt ansvarstagande för vår miljö. Bilen som transportmedel ger än tydligare vika för mer grönska, gång- och cykelstråk som för oss fysiskt närmare varandra där vi lättare känner oss mer integrerade med andra och den miljö vi lever och rör oss i.

För att åstadkomma en mer hållbar och mänskligare stadsbild behöver olika discipliner samarbeta och samskapa. Inte minst måste de som lever eller vill leva i staden engageras; vad motiveras vi av, vilka olika behov har vi i våra dagliga urbana liv?

* EEA 2020, Brigham Young University (BYU) 2017, Arbetsmiljömedicinska kliniken 2015 m.fl.

Trend 2: Ökad hälsa med utomhusarbete

Carina Söderlund, Ph.D. Senior Lecturer & Researcher, Mälardalens University.

De flesta av oss upplever att naturen påverkar oss positivt såväl fysiskt som mentalt. Denna medvetenhet tar såväl forskare som arkitekter och fastighetsägare alltmer tar fasta på; att låta naturen integreras som en naturlig del av våra arbetsliv där inomhus och utomhus möts för att ge stöd åt och skapa bättre förutsättningar i våra arbetsliv.

Att arbeta utomhus är en växande trend – eller åtminstone kunskapen om dess fördelar. Det pågår en försiktig utveckling av olika typer av arbetsplatser i urban miljö, både organiskt och genom medveten planering.* För att vi människor ska trivas med att utföra delar av vårt arbete under bar himmel, måste en rad praktiska förutsättningar lösas såsom tillgång till el, värme, skydd mot solblänk, väder och vind. Därtill kommer vårt mänskliga behov av att känna oss trygga i den miljö vi arbetar i, att kunna ha överblick från den plats vi arbetar från och att den är enkel att nå.

Arbete utomhus för ökad hälsa är under utveckling, och framväxten måste ske tvärfunktionellt och tillsammans med de som ska vilja utföra det faktiska arbetet i utomhusmiljön. Att det pågår forskningsstudier tillsammans med intressenter från näringslivet och medarbetarna själva, bådar gott för en systematisk och genomtänkt utveckling av utomhusarbete som svarar på olika behov, roller och arbetsuppgifter.*

* Exempel på co-working i utomhusmiljö är Vasakronan Arena i Nordstan i Göteborg. Pågående SOFCO-projektet vid Mälardalens Universitet forskar bl.a. om framtidens kontor i utomhusmiljö. Det Vinnovafinansierade projektet TOR testar tillsammans med Akademiska Hus arbetsplatser i stadsmiljö.

Trend 3: Big data för rätt beslut

Minu Tegethoff, Head Customized Smart Building International, Drees & Sommer.

Smarta byggnader med hjälp av Big Data är helt klart en ökande trend för en hållbar infrastruktur.

För att få effekt behövs dock mer än stora mängder analyserade data. Att förstå användarens behov, motivation och drivkrafter är nödvändiga och kräver delaktighet och transparens för att vi som enskilda medarbetare och individer ska vilja bidra till och agera för att sänka vårt kollektiva koldioxidavtryck.

Fastighetsägare respektive användare måste ge och få tillgång till information som gör det lätt att göra rätt; exempelvis med ”dashboards“ i såväl hem- som arbetsmiljön som visar hur mycket vi sparar/nyttjar i realtid. Smarta byggnader som förstår att monitorera på ett säkert och avanonymiserat sätt och som visualiserar detta för användarna, ökar såväl mederarbetarengagemang som produktivitet och bidrar till minskade utsläpp hos såväl företaget som i ett större perspektiv.

Trend 4: Byggnader som stöd för mänsklig aktivitet

Peter Robertsson, Senior Change Manager, Drees & Sommer.

Människan och hennes välmående trendar där tekniken och den fysiska platsen blir assisterande lagspelare. Medarbetaren står alltså inte själv utan tar hjälp av såväl AI som olika fysiska platser, medmänniskor och kollegor för att leva sitt liv och arbeta. Det handlar inte längre var vi utför vårt arbete utan hur. Hur vi samskapar, kommunicerar, socialiserar, fokuserar, återhämtar oss, är kreativa och producerar.

Kontoret kan inte längre ensamt tillgodose våra behov och nyvunna hybrida frihet, men kan täcka flera komponenter. Förutom ett förändrat ledarskap behöver arbetsgivaren i dialog med medarbetarna, identifiera och erbjuda en variation i kontorsmiljöerna tillsammans med sömlös teknik som fungerar bättre än hemma och som är tillräckligt individanpassade för att vi alla ska vilja samlas och skapa värde tillsammans och enskilt. Individen är huvudaktör och nyttjar kontor, fastigheter och andra byggnader, tillsammans med tekniken, som stöd för att utöva mänskliga aktiviteter.

Trend 5: Grön omställning för cyklisk hållbarhet

Marco Abdallah, Director International Engineering & Sustainable Consulting, Drees & Sommer.

En nygammal trend aktualiseras och kläs på; att vi som tar av jordens resurser har ett gemensamt ansvar att ge tillbaka genom cyklisk hållbarhet. EU:s kontrollfunktion och rapporteringskrav har en avgörande roll för att vi ska lyckas när nu företag måste kunna påvisa sitt miljöavtryck, inte minst inom byggnadssektorn och fastighetsindustrin som bidrar till enorma mängder avfall och utsläpp. * Pressen på fastighetsägarna ökar också då dagens hyresgäster är mer selektiva och utbudet större efter pandemin.

Gröna omställningar under principer som ”cradle-to-cradle“ eller ”closed loop“ visar på flera initiativ med minskat CO2-avtryck och rejäla besparingar i byggnationskostnader, däribland när byggnader återanvänds och återvinning sker med dekonstruerbara lösningar där gammalt (och rätt sorts) material cykliskt återanvänds och ges ny skepnad.

Med nya, unga konstruktörer, ingenjörer och arkitekter på väg in i arbete, spås att nya samarbeten uppstår bland miljömässigt upplysta och engagerade professioner som vill arbeta för och bidra till nya lösningar i ett socialt ansvarstagande företag.

* Global Status Report for Buildings and Construction/UN Environment Programme 2022 m.fl.

EUs direktiv för hållbarhetsrapportering

Under 2022 utfärdade Europaparlamentet direktivet om företagens hållbarhetsrapportering. Den nya förordningen om rapportering av ESG (på svenska: miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning) kräver att alla stora företag inom EU offentliggör uppgifter om effekterna av sitt hållbarhetsarbete.

Direktivet heter CSRD: Corporate Sustainability Reporting Directive och ska fasas in under 2024.

Drees & Sommer

Drees & Sommer är marknadsledande på den europeiska bygg- och fastighetsmarknaden med hållbarhet i fokus inom rådgivning, planering, byggande och drift i privata och offentliga sektorn. Under namnet Drees & Sommer Sverige, ingår GoToWork sedan maj 2022 i koncernen, och bidrar

med ytterligare kompetenser inom bl.a. inredningsarkitektur, arbetsplatsstrategi och förändringsledning inom kontor-, bygg- och fastighetsbranschen.