Under 2023 fattade regeringen en rad beslut som innebär att utsläppen ökar på kort sikt och att Sverige inte längre ser ut att nå varken uppsatta klimatmål eller EU-åtaganden till 2030. Stora förväntningar byggdes därmed upp inför regeringens klimatpolitiska handlingsplan som presenterades den 21 december 2023. Enligt Klimatpolitiska rådets utvärdering lever inte handlingsplanen upp till kraven i klimatlagen och brister i konkretion. Regeringen bortser från de riksdagsbundna klimatmålen till 2030 och planen innehåller varken utsläppsprognoser eller tidsangivelser för klimatpolitiken.

I handlingsplanen saknas åtgärder för att nå Sveriges klimatmål och EU-åtaganden till 2030. Regeringen utlovar att en utredning ska tillsättas som ska ta fram styrmedel som minskar utsläppen, men dessa styrmedel ska enligt planen börja gälla först från år 2027.

– Vår granskning visar att Sveriges utsläpp tillåts öka under mandatperioden och att regeringen skjuter ansvaret för att nå Sveriges klimatmål och EU-åtaganden till 2030 över till nästa mandatperiod, säger Klimatpolitiska rådets ordförande Åsa Persson.

Regeringens klimatpolitiska handlingsplan har ett stort fokus på Sveriges långsiktiga klimatmål, att senast 2045 nå noll nettoutsläpp av växthusgaser. Det är positivt att det finns en bred samsyn kring det långsiktiga klimatmålet och att utsläppsgapet för att nå dit har minskat under de senaste åren.

Klimatpolitiska rådet anser dock att regeringens anvisade väg mot nettonoll är för smal och innehåller satsningar inom för få områden.

– Vi har granskat regeringens handlingsplan och konstaterar att påståendet att den skapar förutsättningar för att nå hela vägen till nettonollutsläpp 2045 är missvisande och brister i saklighet, säger rådets vice ordförande Björn Sandén.

Sammantaget bedömer Klimatpolitiska rådet att regeringens klimatpolitik är onödigt riskfylld. På kort sikt uppstår riskerna av att utsläppen ökar och nödvändiga beslut skjuts på framtiden, på lång sikt genom att den anvisade vägen mot nettonoll riskerar att vara för smal.

Rådet ger tolv rekommendationer till regeringen för att begränsa dessa risker och bättre ta tillvara klimatomställningens möjligheter och det engagemang som finns hos många samhällsaktörer.

Fyra rekommendationer handlar om att skyndsamt besluta och genomföra politik som minskar utsläppen i närtid så att Sveriges klimatmål och EU-åtaganden till 2030 kan nås:

besluta ett åtgärdspaket för transportsektorns och arbetsmaskiners utsläpp

ta fram en plan för ökat upptag av koldioxid i skog och mark

kombinera skärpta klimatstyrmedel med riktad fördelningspolitik

redogör för hur Sveriges EU-åtaganden ska nås i den kommande nationella energi- och klimatplanen senast den 30 juni 2024.

Resterande åtta rekommendationer handlar om hur vägen till de mer långsiktiga klimatmålen kan breddas och hela samhället inkluderas. Även dessa insatser behöver starta nu:

ta fram en tydlig svensk position för ett vetenskapligt grundat EU-mål till 2040

bidra till att EU:s utsläppshandelssystem utvecklas för att nå klimatneutralitet

inkludera klimatperspektivet i det finanspolitiska ramverket

koppla samman investeringar i stärkt totalförsvar och ökad självförsörjning med klimatomställning och -anpassning

gör energi- och resurseffektivisering till en bärande del av klimatpolitiken

utforma en strategi för ett framtida klimatneutralt jordbruk

utforma en bredare, mindre sårbar elektrifieringsstrategi.

bredda samverkan vid utformningen och genomförandet av klimatpolitiken för att bidra till acceptans och engagemang.

Länk till rapport och webbsänd presentation:

Rapportlansering 2024 | Klimatpolitiska Rådet (klimatpolitiskaradet.se)