Nyheter

Utblick Norge: Renoveringsboom i byggbranschen

Nu skärper Svanen kraven på klimat, återanvändning och avfallshantering vid renovering av byggnader. Detta kommer att resultera i byggnader som använder mindre energi, har lägre klimatpåverkan och garanterar en bra inomhusmiljö.

Upp till 20 000 byggnader rivs i Norge varje år.

Problemet med äldre byggnader är att de ofta är mycket ineffektiva energimässigt medan nya byggnader å andra sidan står för betydande utsläpp av växthusgaser och stora uttag av naturresurser.

– Att sanera snarare än att riva är en av de viktigaste klimatåtgärderna för bygg- och anläggningsbranschen, men då måste det vara lättare att få till, säger Cathrine Pia Lund, vd för Svanen i Norge.

Enligt en färsk rapport från FN:s resurspanel går det att ändra systemet för byggnader, bland annat genom att restaurera befintliga byggnader och återanvända byggmaterial.

De nya kraven på sanering av byggnader ska bidra till att projekt får en lägre miljöpåverkan under hela byggnadens livscykel och alla material i den. Det är första gången som kraven även gäller hotell och konferenscenter. Kraven revideras regelbundet i takt med utvecklingen på marknaden.

För att sanera en Svanenmärkt byggnad måste du bl.a.:

Kartlägga och hantera hälso- och miljöfarliga ämnen i befintliga byggnader.

Kartlägg produkter som lämpar sig för återanvändning.

Förbered en materiallogg för att säkerställa spårbarhet för produkter och kemikalier som ingår i byggnaden.

Sortera byggavfall på ett sätt som främjar återanvändning, återvinning och annat materialutnyttjande.

Den offentliga sektorn kan ta ledningen

Regeringens nya handlingsplan för en cirkulär ekonomi syftar till så lite avfall som möjligt och att resurser inte går till spillo. Men detta kräver att det finns bra system för återvinning av bygg- och byggavfall.

Byggbranschen har tidigare bett om att bli hårdare reglerad när det gäller återanvändning. Regeringen svarade då med att peka tillbaka på branschen.

– Alla parter måste bidra. Den offentliga sektorn kan använda sin köpkraft för att stimulera fler cirkulära värdekedjor och öka kompetensen inom mer klimat- och miljövänlig rehabilitering av byggnader. Det kan till exempel ställas krav på att byggnader, där det är praktiskt möjligt, ska saneras. Det kommer att påskynda den gröna omställningen, avslutar Lund.