Text: Rustan Nilsson, miljöpedagog och poddare
I senaste avsnittet av En riktigt sopig podd snackade vi om EUs nya direktiv gällande greenwashing. Men jag har också funderat vidare lite på den inneboende paradoxen i vår hållbarhetskommunikation, som ibland tenderar att snudda vid grönmålning. Även om syftet är gott.
I takt med att klimatkrisen eskalerar växer kraven på företag att agera mer hållbart. Samtidigt har begreppet greenwashing – när företag missvisande marknadsför sig som mer miljövänliga än vad de egentligen är – blivit alltmer känt.
Det är därför välkommet att vi skärper regler och lagar för att motverka fenomenet. Detta bidrar till en transparent marknad där konsumenternas val kan grundas på verkliga miljöprestationer, inte på tomma löften. Strängare regelverk är avgörande för att säkerställa att hållbarhetsinitiativ leder till faktisk miljönytta.
En kommunikativ utmaning
Dock möter företag utmaningen att kommunicera sitt hållbarhetsarbete när det inte är perfekt. Speciellt inom sektorer med stor miljöpåverkan, som tex. avfallsbranschen, är detta dilemma påtagligt. Återvinning har ju också en miljöpåverkan, på grund av saker som transporter och energiförbrukning.
Denna dubbelnatur gör det ibland lite knepigt för mig som miljöpedagog. Jag vill ju att alla ska sopsortera så bra som möjligt, men samtidigt inte förleda människor att tro att det är tillräckligt. Sopsortering räddar ju inte världen, men är ett bidrag i rätt riktning.
Erkännandet av de utmaningar och kompromisser som finns är viktigt för att bygga konsumenternas förtroende. Att vara transparent med att även positiva åtgärder har en miljökostnad kan leda till en mer nyanserad hållbarhetsdiskussion. Detta kräver ärlighet och en vilja att ständigt förbättras.
Vi är till syvende och sist i en förtroendebransch.
Mindre dåligt är ändå en bra början
Framstegen mot en hållbar framtid kräver en balans mellan strikta regler mot greenwashing och ett nyanserat kommunikationssätt om hållbarhet. Företag bör sträva efter transparent rapportering om både framgångar och utmaningar, medan konsumenter behöver bli mer medvetna om hållbarhetsarbetets komplexitet.
Att navigera i detta landskap kräver tålamod, ärlighet och en villighet att ständigt förbättras. Det är genom att erkänna att ”less bad” är en del av processen mot ”good” som vi kan hitta vägen framåt.
