Renoveringsdagarna genomförs i Stockholm, och ordnas av Realstad i samarbete med magasinet Grönt Samhällsbyggande och grontsamhallsbyggande.se. Huvudfokus är teknik inte minst för att hålla nere energiförbrukning samt hållbarhet, både miljömässig och social.
Konferensen är fördelad på fullmatade två dagar, med en teknikdag och en hållbarhetsdag. Den övergripande frågeställningen är hur fastighetsägarna till rimliga kostnader ska kunna svara upp både mot energieffektiviseringskrav, ESG, återbruk och social hållbarhet. Moderator för den första dagen var Åsa Wahlström, som bland annat är adjungerad professor vid Lund universitet.
Energieffektiviseringskraven kommer kanske främst att drivas av EU:s nya direktiv EPBD (Energy Performance Building Directive). Dagens första talare var Tobias Walla från Klimat- och näringslivsdepartementet. Han redogjorde för direktivets innebörd. Genomsnittliga primärenergianvändningen för varje stats bostadsbestånd ska minska med minst 16 procent till 2030 och med minst 20–22 procent 2035 (basår 2020).
Antagligen blir det Boverket tillsammans med Energimyndigheten som kommer att ”tolka” direktivet för Sveriges del. I maj 2026 ska det vara implementerat i Sverige.
Svårt att upphandla
Lotta Bångens som är vd för Eneff – Sveriges intresseförening för energieffektivisering – berättade vad föreningen kan göra för sina medlemmar och för andra, in minst stöd vid upphandling av energieffektiviseringstjänster. Ofta inte särskilt lätt att upphandla.
Eneff driver Kvarteret Klimatspararna, ungefär en parallell till HBV för allmännyttans inköp.
– Ska vi energieffektivisera nu eller senare? frågade sig Lotta Bångens. Klimatet väntar inte. Och även Taxonomin driver på.
Fastighetsbranschen har hittills bara gjort 19 procent av det som kan göras. Så sikta på 2050-målet och sätt upp delmål.
– Apropå att energieffektivisering gärna görs i samband med renoveringar, menade hon att Försök få renoveringar att bli lite roligare.
Fredrik Olsson som är affärsstrateg hos Sweco hänvisade till Riksrevisionens rapport som uppgav att underhållsbehovet i Allmännyttan är 368 miljarder kronor; när han talade om krav, behov och affärsmöjligheter. ”Jag tror att med så här stora marknader för renovering, märkligt om det ej kommer in kapital som sätter igång detta”, noterade Fredrik Olsson. Morgondagens leverantörer kan hjälpa oss nå våra mål.
Digitalt stöd
Ricardo Bernardo från företaget Zerotude berättade att man vid Lunds universitet har tagit fram en AI-baserad metod för att kartlägga behov av och kostnader för energirenoveringar. Underlaget till modellen är enbart kartor, data från Lantmäteriverket och vissa basdata om hur byggnader konstruerades under olika perioder. Kartläggningen görs för allt från enskilda hus till stadsdelar. Träffsäkerheten för modellen är cirka 85 procent. Modellen pekar också på lämpliga åtgärder för energieffektivisering.
Energieffektivisering både i befintliga och nya bestånd kräver digitalisering. Kaj Winther som är chef digital utveckling hos Fastighetsägarna Stockholm, gjorde en spaning om energieffektivisering genom digital transformation.
Goda exempel
Därefter fick vi presenterade tre referensprojekt som utgör förebilder både för renovering i stort, energieffektivisering och återbruk. Martin Lindström som är projektledare på Ronnebyhus och Ida Karlsson som är fastighetschef på samma företag, berättade om förvandlingen av ”Flygarebostäderna”, 75 år gamla bostadshus som var utdömda, men fick nytt liv genom ett renoveringsprojekt. Det blev lägenheter med helt nutida standard, men i något äldre stil. Dessutom det första renoveringsobjekt i Sverige som har certifierats med Svanen.
Kristina Forslund, vd för Eslövs Bostads AB och Christoffer Sandholm, byggnadsingenjör hos LINK Arkitektur, visade hur den gamla spritfabriken i Eslöv nu förvandlas från tegellängor med industriarkitektur till moderna bostäder och kontorslokaler. Projektet karaktäriseras både av bevarandekrav för fasader och hög grad av återbruk.
Allmännyttan och andra bostadsföretag kämpar med att få ihop ekonomin för sina projekt. Kontorsaktörer har helt andra förutsättningar. Deras hyresgäster efterfrågar hållbarhet i högre grad och är samtidigt beredda att betala mer. Det ger fastighetsägare som Humlegården större frihetsgrader.
Viktor Sandberg som är projektutvecklingschef på företaget berättade hur skatteverkets tidigare kontor i Solna hade förvandlats till ett attraktivt kontor – Greenhouse Solna Strand – för helt nya hyresgäster. Flexibla lokaler och långsiktig hållbarhet har varit ledstjärnor.
Allan Hansson och Anna Freiholtz från Stockholmshem visade hur det kan gå till att installera 22 000 sensorer i lika många lägenheter på ett år och direkt minska energiförbrukningen med 5–7 procent.
Dagens moderator Åsa Wahlström sammanfattade dagen med att vi lärt oss väldigt mycket och att det gäller att ta med oss detta hem, omsätta i praktiken i case som kan bli minst lika lyckosamma som de vi hört om under dagen.
Renoveringskonferensen fortsätter med en Hållbarhetsdag som blir mer inriktad på certifiering, ekonomi, social hållbarhet och andra mjukare frågor.
