Bara fem procent av mellan- och högstadieeleverna i Sverige vill arbeta med miljö- och klimatfrågor i framtiden. Det visar Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVAs, nya undersökning om 10-15-åringars syn på naturvetenskap, matematik, ingenjörskap och teknik (STEM).
– Om vi förväntar oss att kommande generationer ska ta sig an och lösa de akuta utmaningarna kopplade till klimat och miljö, måste vi aktivt väcka och stimulera deras intresse för området och de skolämnen det kopplar till. Att främja intresset kräver ett samlat engagemang från individer, organisationer och beslutsfattare, säger Magnus Berggren, IVA-ledamot och styrgruppsordförande för IVAs projekt Framtidens kunskapssamhälle som tagit fram rapporten Det är ju inte allmänbildning direkt.
Intresset sjunker i högstadiet
IVAs undersökning visar att många unga anser att naturvetenskap och teknik är viktigt, men i långt mindre utsträckning roligt och intressant. Framför allt gäller detta under högstadiet då intresset för teknik, naturvetenskap och matematik minskar jämfört med mellanstadiet.
– Vi behöver hitta nya vägar för att öka intresset för naturvetenskap och teknik bland alla. Mycket görs redan idag men mer behöver också göras för att unga ska förstå att deras kunskaper behövs, säger Magnus Berggren,
Datorer/programmering och djur lockar i framtiden
Flest barn och ungdomar, 26 procent, kan tänka sig att arbeta med datorer och programmering eller djur i framtiden. Men det skiljer sig stort mellan vad flickor och pojkar vill göra. 43 procent av pojkarna vill jobba med datorer och programmering, medan bara 8 procent av flickorna är intresserade av det. Flickor lockas mest av att arbeta med djur, det uppger 43 procent medan motsvarande andel för pojkarna är 11 procent. Minst intresse oavsett kön är det att arbeta med miljö- och klimatfrågor – bara 5 procent vill jobba med detta, 4 procent av pojkarna och 7 procent av flickorna. Undersökningen visar också att barn och ungas intressen har stor påverkan om de ska välja eller välja bort STEM-relaterade yrken och utbildningar.
– Här blir det viktigt att tydliggöra hur naturvetenskap och teknik har relevans för de ungas vardag, och att utmana bilden av STEM-ämnena som isolerade fenomen för de specialintresserade, säger Magnus Berggren.
Fakta om undersökningen
Rapporten Det är ju inte allmänbildning direkt bygger på en enkät med representativt urval som besvarats av 995 barn och unga mellan årskurs 4 och årskurs 9, samt uppföljande fokusgrupper med elever i årskurs 5 och årskurs 9. Rapporten är tänkt att fungera som kunskapsunderlag för att stimulera ett större intresse för naturvetenskap och teknik bland unga i Sverige.
I rapporten ges bland annat svar på frågor om:
skillnaden i intresse mellan olika åldrar
skillnaden på pojkars och flickors intresse
ungas syn på naturvetenskapliga och tekniska företeelser
var och hur unga hittar information om naturvetenskap och teknik
vilken roll föräldrarnas och vännernas inställning spelar
Ta del av rapporten
Det är ju inte allmänbildning direkt – 10-15-åringars syn på naturvetenskap och teknik
