De är Sveriges fjärde största utsläppare av koldioxid och den nya gruvan Per Geijer hotar att klyva samebyn Gabna mitt itu och kollapsa rennäringen i området. Ändå hävdar det statliga gruvbolaget att de lever vägen i omställningen av sin industri. För det tilldelas LKAB miljörelsens stora antipris – med flest antal röster någonsin.
Svenska greenwashpriset har delats ut sedan 2009 i syfte att uppmärksamma hur företag, organisationer och makthavare använder sig av vilseledande marknadsföring för att framställa sina verksamheter som mer hållbara än de egentligen är. I år var Liberalerna, LRF och LKAB finalister.
Vinnaren av årets pris tillkännagavs under lördagseftermiddagen på Bokmässan i Göteborg.
På plats för att diskutera finalisterna och priset var Sara Elvira Kuhmunen, ordförande för det samiska ungdomsförbundet Sáminuorra, Sara Nilsson Lööv, klimatpsykolog och en av initiativtagarna till Rebellmammorna och Gunnela Ståhle, ordförande i Vi Konsumenter och tidigare ansvarig för djurskyddsfrågor på LRF.
Representanter från alla tre nominerade hade bjudits in men avböjt.
Såhär kommenterar ordförande Lovisa Johansson årets vinnare:
– Att förstöra skogar och marker, offra urfolks kultur, historia och möjlighet till försörjning kan omöjligen vara hållbart. Vi behöver omdefiniera den så kallade gröna omställningen. En verklig omställning kan aldrig vara beroende av att människor – oavsett var de bor – tvingas ge upp sina rättigheter.
Vinnarmotiveringen lyder:
”2024 års vinnare av Svenska greenwashpriset, LKAB, framställer sin egen verksamhet som avgörande för att hantera den gröna omställningen. I själva verket hotar företaget både mänskliga rättigheter och en långsiktigt hållbar näring runt Kiruna. När LKAB framställer det som att det finns två vägar framåt – att offra mänskliga rättigheter här eller i andra länder, för att vi ska kunna hantera klimatkrisen, tar de fokus från de verkliga förändringar som kan, och måste, komma till. En verklig omställning kan inte bygga på att skogar och marker förstörs och att mänskliga rättigheter förbises. Istället måste vi minska vår energianvändning, förändra våra konsumtionsmönster och öka vår solidaritet med varandra. Det är vägen framåt.”
