– Vi förvärvade fastigheten 2013 och då påbörjades även arbetet med en ny detaljplan för fastigheten, en del av en större detaljplan för Stadshagen som vann laga kraft 2018. I och med denna fick vi möjlighet att bygga både kontor, kommersiella lokaler och bostäder på vår huvudkontorsfastighet, berättar Ulrika Kågström, fastighetschef på Electrolux Group och övergripande ansvarig för Greenhouse Sthlm fastighetsutveckling.
Electrolux Groups huvudkontor i Stockholm byggs ut och kompletteras med bostäder samt en torgbildning. I den första byggetappen längs med Sankt Göransgatan omfattar projektet en tillbyggnad på cirka 8500 kvadratmeter kontor som också inkluderar ny entré, café, restaurang och träningsanläggning med pool, butiker med mera. Dessutom nybyggnation av 6500 kvadratmeter som rymmer 114 bostadsrättslägenheter.
I det aktuella projektet ingår även en grön innergård på kontorsfastighetens befintliga låghusdel samt terrasser och sedumtak, solcellspaneler och solfångare på de nya byggnadernas tak. Projektet utgör den första av flera etapper i kvarteret som kallas Greenhouse Sthlm.
– Kvarteret var en ganska anonym plats. Genom tillbyggnader, bostäder och ett torg i gatukorsningen blir det mera stadslikt och skapar förutsättningar för ett kvarter som lever dygnet runt, säger Ulrika Kågström, fastighetschef på Electrolux Group.
Återbruk
– Återbruk är viktigt inte minst för att få ner klimatavtrycket. Vi återanvänder och vidareutvecklar en fastighet från 1967 som är ombyggd tidigare. Dessutom återbrukas visst byggmaterial, berättar Ulrika Kågström.
Tegel från en av fasaderna har plockats ner och återanvänts inom projektet. Tegelstenarna rensades, deras mekaniska hållbarhet provades och de kvalitetssäkrades. Hela 75 procent av dem gick att använda igen. Därmed undveks 80 ton CO2e-utsläpp.
För att minska klimatpåverkan valdes betong med lägre klimatpåverkan. Och särskild omsorg ägnades åt glasfasaden i nordväst, som är kvarterets ansikte utåt. Genom nära samarbete med leverantören Fasadglas och projektets arkitekt Mårten Bäckman hos Archus, anpassades storlekarna på rutorna och fasadindelningen med syftet att minska både klimatavtryck, spill och kostnader. För de nedre våningarna valdes fasadsystemet bARK, som är ett svenskt glasfasadsystem i trä.
Beträffande klimatpåverkan för de byggda husen visar preliminära beräkningar att klimatavtrycket ligger på 184 kg CO2e per kvadratmeter (A1-A3 enligt SS EN 15978) vilket motsvarar ett halverat klimatavtryck jämfört med en genomsnittlig svensk byggnad (källa: SGBC). Det beräknade avtrycket för transporter till byggplatsen, samt bygg- och installationsprocesser, (A4-A5), ligger på 55 kg CO2e per kvadratmeter.
Tre certifieringssystem
Electrolux Group var tidigt i kontakt med SGBC och fick ingå bland pilotprojekten vid utvecklingen av certifieringssystemet NollCO2. Projektet kommer som nämnts nu att certifieras också i full skala för NollCO2. Netto noll utsläpp nås genom att dels producera el i solcellerna och dels energieffektivisera i befintligt bestånd. Det vill säga två av de tre åtgärder som får användas i certifieringssystemet.
NollCO2är en tilläggscertifiering som måste ha ett annat system i grunden. Kontorsdelarna certifieras med BREEAM och målet är att nå nivå Outstanding. Bostäderna byggs med målet att klara Svanen-certifiering.
– Alla certifieringssystem är bra inte minst genom att man skaffar sig ett ramverk att förhålla sig till, ett ramverk som ger värdefull vägledning. Det har även gett oss tillgång till nätverk där vi kunnat utbyta erfarenheter som driver utvecklingen framåt, fortsätter Ulrika Kågström.
Däremot är både certifieringssystemen och BBR väl ”fyrkantiga” som verktyg för att pressa ner klimatpåverkan på riktigt. Egna analyser och egna beslut som baseras på lokala förhållanden krävs för att kapa mesta möjliga för den egna byggnaden. Analyser för Greenhouse Sthlm ledde till exempel fram till en energilösning med fjärrvärme och fjärrkyla.
Låg energianvändning
Både solcellspaneler och solfångare installeras på de nya husens tak. Solcellspanelerna som är tillverkade på licens och säljs under varumärket Electrolux, valdes med stor omsorg bland flera tänkbara tillverkare. Inte bara solcellernas effektivitet och funktion beaktades, utan även miljövarudeklarationer i form av EPD:er för att ta reda på klimatpåverkan under produkternas tillverkning. Beträffande solvärmen ska den användas för produktion av tappvarmvatten i bostäderna. Denna lösning krävdes för att ha möjlighet att komma ner till 75 procent av BBR-kravet. Bostadshuset har även spillvattenvärmeväxlare och 85-procentig återvinning av frånluft i FTX.
Varför då inte geoenergi/värmepumpar?
Vetskapen om att Stockholm Exergi jobbar hårt för att kunna erbjuda fjärrvärme med netto-noll klimatpåverkan senast 2032 och att kvarteret redan är anslutet till fjärrvärmesystemet – samt tron på att den ökade klimatmedvetenheten bland Stockholms invånare kommer att bidra till att det avfall som förbränns kommer att få ett allt lägre fossilt innehåll – gjorde att valet till slut föll på fjärrvärmealternativet.
Kyla installeras även för bostäderna. Mot bakgrund av klimatförändringarna kommer kylbehovet i bostäder med stor sannolikhet att öka. Bättre då med fjärrkyla i stället för eldrivna fläktar för att kyla bostäderna.
För att spara på ventilation och värme blir det möjligt för de boende att själv styra över ventilationen och till exempel välja ”Borta-läge” när man inte vistas i lägenheten, vilket gör att ventilationen då går ner på grundventilation. Så kan de boende själva påverka sitt klimatavtryck samtidigt som de sparar en slant.
Miljöstrategierna samlas i en miljöplan
Hedström och Taube AB är anlitade som rådgivare och miljösamordnare i projektet, och de innehar även rollerna BREEAM-AP, BREEAM assessor, certifierad NollCO2-samordnare och diplomerad Svanensamordnare. Som ”verktyg” i miljöarbetet finns projektets miljöplan. Den startades upp i tidigt skede av Skanska och granskades av beställaren. Miljöplanen – som uppdateras under projektets gång – omfattar mycket mer än de tre certifieringssystemen, främst beställarens egna miljökrav, Skanskas krav och miljökraven från stadens exploateringskontor.
Miljökrav och andra krav måste förankras i Skanskas produktion, med främst produktionschefen som ser till att kraven följs. Denne rapporterar siffror och andra data till en projektingenjör som på heltid arbetar med miljö och kvalitet. Till ingenjörens uppgifter hör bland annat att granska siffror och andra data. Slutligen ska inte minst visas att det som projekterats också har producerats. Underlag och resultat lämnas fortlöpande till samordnarna för certifieringarna.
Dessutom finns Skanskas enhet för hållbar affärsutveckling (HAU) som har viktiga roller under hela projektprocessen. Enhetens specialister ger stöd och support.
– Utan de övergripande högt ställda klimat- och hållbarhetsmålen som vi tillsammans med Skanska formulerade i ett tidigt skede hade vi aldrig varit där vi är idag. Det har krävts hårt arbete av alla inblandade i projektet, men wow vad vi är stolta över vad vi skapat och vilken kunskapsbas vi byggt. Nu ser vi fram mot att komma i mål med den första byggetappen – inflyttning är planerad till nästa vår/sommar – och att fortsätta vår resa för att göra det lite lättare för de som bor och verkar i kvarteret Greenhouse Sthlm att hålla nere sina klimatavtryck, avslutar Ulrika Kågström.
Optimal fastighetsautomation – för lägre klimatpåverkan
Siemens står för fastighetsautomationen till de befintliga delarna av Electrolux Groups kontor. Nu levereras dessutom hård- och mjukvara för de nybyggda delarna. Dessa blir certifierade både med BREEAM Outstanding och NollCO2 som ställer högsta krav på energiprestanda och låg klimatpåverkan.
– Dessa krav ligger helt i linje med våra hållbarhetsmål, säger Annika Persson, kundansvarig hos Siemens, som levererar styrsystemen till fastigheterna. Dessa är komplexa både till sina planlösningar, ett atrium och bostäder, samt alla tekniska funktioner i husen. I dialog med Electrolux Group, Skanska och konsulter, har vi diskuterat oss fram till en optimal lösning där vi tagit hänsyn till projektets unika förutsättningar och nyttjat potentialen i fastigheterna, med fokus på lägsta möjliga koldioxidavtryck.
Teknisk lösning
Tidigare har Siemens svarat för fastighetsautomationen till de befintliga delarna. Nu levereras dessutom hård- och mjukvara för de nytillbyggda delarna i Greenhouse Sthlm. Styrningen omfattar framförallt ventilation och värme. I solvärmeanläggningen som installeras på taket integreras styrningen och övervakas i Desigo CC, Siemens öppna SCADA-plattform. Siemens har en totalleverans av automationen i kontoret och lägger stor vikt vid att identifiera både besparingspotential och optimalt resursnyttjande.
Förutsättningarna styr automationen
Att leverera fastighetsautomationen med senaste tekniken i denna fastighet är en förutsättning för att uppnå de hårt ställda hållbarhetskraven i fastigheten och dess komplexa funktioner. Det finns ett atrium, fönsterapparater och zonreglering på kontoret, där vissa förutsättningar gör det ännu mer utmanande. Varje våning har till exempel sin individuella temperaturreglering.
För den aktuella leveransen har Siemens en projektgrupp bestående av kundansvariga Annika Persson, projektledare Gillis Engström, projekttekniker Stig Göran Lind samt styringenjör Göran Lindström. Gruppen har nära kontakter med Electrolux Groups projektansvariga samt med projektchef och installationsledare på Skanska. Exengo har tillsammans med Siemens projekterat styr i totalentreprenaden.
Den hårdvara som Siemens levererar omfattar allt från givare och ställdon, till DUC:ar och den överordnade öppna SCADA-plattformen Desigo CC. Kommunikation sker på kundens TCP/IP nätverk protokoll BacNet Secure, som integrerar fläktar, pumpar, reglerdon med mera. Givetvis även programmering av allt styr.
Siemens hjälper även Skanska med driftsättning av utrustning för lägenheterna i bostadsrättsföreningen. Optimering av styrningen gör att användningen av värme och el pressas ner, med målet att sänka energianvändningen utan att inneklimatet påverkas. En viktig faktor är att upprätthålla komfort i både kontor, bostäder och tekniska utrymmen.
NollCO2 kräver låg klimatpåverkan under byggproduktionen och netto noll utsläpp för fastigheterna sett över hela livslängden. Klimatberäkningar görs för allt material och alla produkter som levereras till bygget.
FAKTA
Byggtid: Q2 2022 – Q2 2025
Byggherre: Fastighets AB Gångaren 13
Totalentreprenör i samverkan: Skanska Sverige AB
Arkitekt, generalkonsult: Archus AB
Fastighetsautomation: Siemens