Luftföroreningar gör att tusentals människor i Sverige dör i förtid varje år. Igår meddelades att EU skräper kraven på luftkvalitet. En kartläggning som COWI gjort visar att flera svenska kommuner riskerar att missa de gränsvärden som kommer att gälla från 2030.

Luftföroreningar kan orsaka hjärt- och kärlsjukdomar och andningsbesvär och har både akuta och långsiktiga hälsoeffekter. För att skydda vår hälsa finns miljökvalitetsnormer, gränsvärden som styr hur dålig luften får vara som sämst. EU skärper nu luftkvalitetsdirektivet, och år 2030 kommer nya hårdare miljökvalitetsnormer att gälla i Sverige. Igår gav Europeiska Rådet grönt ljus till hårdare krav vilket även EU-parlamentet gjort tidigare.

Luftkvaliteten har generellt blivit bättre de senaste åren, men i två kommuner överskrider partikelhalterna redan i dagsläget gällande miljökvalitetsnormer, det visar en kartläggning som COWI gjort.

Missar nya gränsvärden

Kartläggningen är baserad på statistik för luftkvalitet från 2023, data som samlas hos SMHI. Den visar också att flera svenska kommuner kommer att överskrida gränsvärdena för partiklar (PM10) när EU:s nya miljökvalitetsnormer träder i kraft. Sammantaget väntas de nya miljökvalitetsnormerna överskridas i sexton kommuner.

− PM10 är en benämning av partiklar som är upp till 10 mikrometer stora, och som är tillräckligt små för att nå ner i lungorna. Det som finns i luften kommer till stor del från att vägbanor slits ner av fordon som kör på dem, allra värst är slitaget från dubbdäck. Och av alla luftföroreningar i stadsluften är partiklarna den grupp som har starkast koppling till negativa hälsoeffekter, säger Erik Bäck, expert inom luftkvalitet och klimat på COWI. 

Lokala utredningar krävs

Ansvaret för att kontrollera den lokala luftkvaliteten ligger hos kommunerna, och underlaget i statistiken kommer från mätstationer som finns i kommunerna. De är alla placerade i gaturum – ofta där luftföroreningssituationen är som värst. Det är därför viktigt att utreda hur luften ser ut i resten av kommunen. Inte minst för att få veta var bostäder kan planeras utan risk för dålig luft.

Genom spridningsberäkningar kan luftkvaliteten i större områden presenteras. Detta är beräkningar som görs i 3D för att ta hänsyn till bebyggelsen och både nuläget och framtida scenarier kan studeras.

En kommun där COWI utrett luftkvaliteten är Kungälv. Staden genomkorsas av motorvägen E6 men det görs inga kontinuerliga mätningar. Kungälvs kommun ville veta hur möjligheterna ser ut för stadsutveckling i det strandnära Kexstaden och i andra stadsdelar som Nytorgsstaden. COWIs utredning visar att luften i Kungälv väntas vara bra år 2050 – så bra så att de föreslagna gränsvärdena klaras utan åtgärder.

− Det finns också konkreta åtgärder som förbättrar luftkvaliteten. Att minska vägtrafiken är ett exempel men också att minska körning med dubbdäck, att sänka hastigheten, att använda slittåligare asfalt och bättre renhållning, säger Erik Bäck.

Fakta om nya gränsvärden: 

Dagens gränsvärden för partikelhalt (PM10) i luften: Under ett år får medelhalten av PM10 vara högst 40 mikrogram per kubikmeter luft. Medelvärdet under ett dygn får överskrida 50 mikrogram per kubikmeter högst 35 gånger på ett år.

Gränsvärden för partikelhalt (PM10) i luften som ska uppnås senast 2030: Under ett år får medelhalten av PM10 vara högst 20 mikrogram per kubikmeter luft. Medelvärdet under ett dygn får överskrida 45 mikrogram per kubikmeter högst 18 gånger på ett år. 

Foto: Julian Hacker