Det finns stor potential i att öka återanvändningen och materialåtervinningen genom en mer cirkulär ekonomi. Förslag om en reformerad och moderniserad avfallslagstiftning för att förebygga avfall och öka materialåtervinningen kommer nu att remitteras.
Förslagen syftar till att öka resurseffektiviteten, skapa långsiktighet och bättre planeringsförutsättningar för företag och kommuner och främja investeringar i innovativa tekniska lösningar. Vidare lämnas förslag för att stärka och effektivisera tillsynen på avfallsområdet för att undvika snedvriden konkurrens och ökad illegal avfallshantering.
– Genom att sätta upp ett förutsägbart, tydligt och rättvist regelverk skapas sund konkurrens och aktörerna får möjlighet att planera för hur de ska ta sitt ansvar. Det ska vara lätt att göra rätt både för företag, kommuner och privatpersoner, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.
Enligt EU:s avfallsdirektiv ska medlemsstaterna vidta alla nödvändiga åtgärder för att uppnå målet om att förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av kommunalt avfall ska öka till minst 55 viktprocent till 2025, minst 60 viktprocent till 2030 och minst 65 viktprocent till 2035.
Den 8 juni 2023 beslutade EU-kommissionen att utfärda en varning till Sverige för att det finns risk att målet om materialåtervinning av kommunalt avfall inte kommer att nås för 2025.
Sveriges materialåtervinningsgrad för kommunalt avfall ligger för närvarande 16,7 procentenheter under målet på 55 viktprocent för 2025.
I maj förra året tillsatte klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari en bokstavsutredning för att föreslå de författningsändringar som krävs för att skapa ett tydligt, ändamålsenligt och enhetligt uppföljningssystem gentemot de aktörer som har rådighet att påverka materialåtervinningsgraden för kommunalt avfall.
Bland det som föreslås kan följande nämnas:
Ansvaret för kommunalt avfall i detaljhandel med livsmedel och för avfallsströmmarna förbrukat matfett, och förbrukat kontorspapper ska flyttas från kommunen till den yrkesmässiga verksamhet som producerar avfallet.
Länsstyrelsen ska få besluta om att en yrkesmässig verksamhet själv får hantera sitt kommunala avfall.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska besluta om en nationell avfallsplan. Naturvårdsverket ska ta fram underlag till den nationella avfallsplanen.
Kravet på kommunala avfallsplaner ska tas bort.
Länsstyrelsen blir tillsynsmyndighet över kommunernas avfallshantering, nationella avfallstransporter, handlare och mäklare.
Kommunen ska tillhandahålla insamlingssystem för återanvändning av produkter från hushåll.
Enhetliga krav på och undantag från fastighetsnära insamling av restavfall, livsmedels- eller köksavfall och förpackningsavfall ska införas.
Den som är ansvarig för att avfallet blir fullständigt behandlat ska se till att det insamlade avfallet sorteras ytterligare om det behövs för att möjliggöra materialåtervinning.
Verksamheter som i samband med en yrkesmässig sortering av restavfall får en avfallsström, som till övervägande del består av förpackningsavfall, ska lämna avfallet till enproducentansvarsorganisation.
Naturvårdsverkets ansvar för uppföljning, utvärdering och rapportering enligt avfallslagstiftningen förtydligas.
Den som lämnar avfall till en avfallsförbränningsanläggning eller samförbränningsanläggning ska lämna uppgifter om avfallet som visar att avfallet får förbrännas. Den som tar emot avfallet ska kontrollera uppgifterna.
En kommun ska se till att avfallsverksamheten särredovisas i enlighet med god redovisningssed.
Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.
Nu remitteras förslagen till berörda aktörer till den 14 februari 2025. Samtidigt bjuds remissinstanserna in till en hearing om förslagen den 12 december i år.
Foto: Hans