Nyheter

WWF: Klimatmötet – ett kollektivt misslyckande

Förväntningarna inför klimattoppmötet i oljelandet Azerbajdzjan var låga, men COP29 behövde minst lägga grunden för nästa års avgörande möte i Brasilien. Resultatet blev ett nytt mål för klimatfinansiering, på en alldeles för låg nivå för att svara upp mot utvecklingsländernas behov, men inga steg togs mot utfasning av fossila bränslen och skärpta åtaganden om utsläppsminskningar.

Mötet levererade därmed inte i närheten av vad som krävs för att möta klimathotet och måste betraktas som ett misslyckande.

– Ännu ett klimattoppmöte är avklarat och det är mycket osäkert om världen kan klara 1,5-gradersmålet. Vi måste anstränga oss om vi ska nå bättre resultat inför nästa års viktiga klimattoppmöte i Brasilien. Allas hjälp behövs – såväl civilsamhälle, som företag, kommuner och länder, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF. 

Under mötet togs beslut om ett nytt mål för klimatfinansiering. Men det var på en alldeles för låg nivå för att svara upp mot utvecklingsländernas behov

– Regeringar måste sluta se på klimatfinansiering som välgörenhet. Utan tillräcklig klimatfinansiering kan utvecklingsländerna varken hantera klimatförändringarna eller en omställning bort från fossila bränslen. Det krävs en global omställning som inkluderar alla länder för att förhindra en klimatkris. Misslyckas den blir vi alla förlorare och vår planet en på alla sätt mycket fattigare plats, säger David Mjureke, klimatexpert på WWF. 

– Det är beklämmande att klimattoppmötet lämnar den helt centrala frågan om hur utsläppen ska minska obesvarad. Nästa års klimatmöte i Brasilien ses som sista chansen att hålla liv i 1,5-gradersmålet. COP29 hade behövt lägga grunden för det genom en plan för global ambitionshöjning och utfasning av fossila bränslen. För att undvika en klimatkatastrof måste alla länder skärpa sina klimatåtaganden väsentligt och tyvärr bidrog inte COP29 till det, fortsätter David Mjureke. 

Lägesbild 

För en dryg vecka sedan kom nyheten att 2024 förväntas bli det första året som planeten överskrider 1,5 graders uppvärmning. Huvudorsaken är människans utsläpp av växthusgaser, men under 2024 bidrog även naturliga klimatvariationer, i form av väderfenomenet El Niño, till uppvärmningen.

Den globala medeltemperaturökningen beräknas i nuläget uppgå till 1,3 grader, men uppvärmningen går mycket snabbt. Vår planet värms upp med ungefär 0,25 grader per årtionde. Bryts inte den trenden överskrids därmed Parisavtalets 1,5-gradersmål inom tio år.

FNs klimatpanel IPCC har visat att utsläppen måste minska med över 40 procent under de få år som återstår fram till 2030, för att 1,5-gradersmålet ska kunna nås. Ländernas nuvarande klimatlöften innebär endast några få procent lägre utsläpp till 2030 – om löftena genomförs fullt ut och om de får maximal effekt.

Trots tusentals larm från forskare under decennier, och nu 29 avslutade klimattoppmöten inom FN, ökar fortfarande de globala växthusgasutsläppen. Koldioxidutsläppen från förbränning av fossila bränslen har aldrig varit högre än 2024.

Världen är för närvarande på väg mot över 3 graders global uppvärmning vid slutet av århundrandet. Redan idag, vid 1,3 graders uppvärmning, ser vi allvarliga konsekvenser för våra samhällen och vår natur. Klimatförändringarna förstärker extrema väderhändelser vilket får katastrofala konsekvenser, likt översvämningarna vi nyligen bevittnade i östra Spanien.

I nuläget finns det mycket lite i den världspolitiska utvecklingen som tyder på att 1,5-gradersmålet kommer att nås. Men även om vi förlorar 1,5-gradersmålet är varje tiondels grad av temperaturhöjning som kan förhindras mycket betydelsefull – för naturen och för oss människor.

Foto: Faik Nagiyev