– Jag blev överraskad av att byggsektorn idag saknar en standard för hur man skall mäta aktiviteter och beteenden i byggprojekt. Det är ju dessa aktiviteter och beteenden som påverkar projektets framgång inom klimatpåverkan, ekonomi, säkerhet som man är duktig på att dokumentera och rapportera, säger Amanda Baker.
Hon är mastersstudenten vid LTU som tog sig an utmaningen att ta fram förslag till hur vi ska kunna mäta ekologisk hållbarhet i byggprojekt på ett mer proaktivt sätt. Nu är uppsatsen publicerad.
Kajsa Simu är adjungerad lektor vid Luleå Tekniska Universitet (LTU) och har varit Amandas handledare. Hon berättar om bakgrunden till masteruppsatsen.
Behov av proaktiva mätetal inom klimat och miljö i byggprojekt
– Jag har kommit i kontakt med PQi som är ett verktyg för att mäta proaktivt i byggprojekt. Alltså inte bara utfallet eller resultatet av olika aktiviteter, utan även kvaliteten på aktiviteterna. På det sättet kan ett företag mäta om de agerar på ett sätt som gör det möjligt för dem att nå sina mål.
– Vi diskuterar också ofta hållbarhetsfrågan i våra arbetsgrupper. När vi gick igenom frågorna i PQi-enkäten såg vi att det till stor del saknas frågor inom området klimat och miljö. Där väcktes idén: Är det möjligt att hitta proaktiva mått som ger en indikation på ett projekts förmåga att jobba med ekologisk hållbarhet? Är det ens möjligt? Examensarbetet, som utförts av Amanda, blev en slags testyta för att utveckla och utforska dessa mått, berättar Kajsa.
Varför är mätning av ekologisk hållbarhet i byggprojekt viktigt att utforska?
– Branschen har en färdplan för fossilfri bygg- och anläggningssektor. Vi jobbar mot en fossilfri bransch för att klara klimatutmaningarna överhuvudtaget. Det, i kombination med att man inte är speciell duktig på att mäta ekologisk hållbarhet, gör det till en angelägen fråga. Vi måste bli mer proaktivt och mäta hur vi styr de aktiviteter som påverkar resultaten. Det kommer leda till minskning av t ex koldioxidutsläppet. Och det måste vi hjälpa företag med, fortsätter Kajsa.
Amanda instämmer:
– Genom att utveckla och introducera proaktiva mätetal för ekologisk hållbarhet skapas bättre verktyg för att analysera och identifiera aktiviteter och beteenden som har störst påverkan på miljön. Detta möjliggör att branschen får standardiserade sätt att mäta denna påverkan från byggprojekt, vilket gör det lättare att jämföra projekt och identifiera förbättringsområden, menar hon.
Vilka insikter har du nått och vilka viktiga slutsatser kan vi dra från resultatet av ditt examensarbete, Amanda?
– Bygg- och fastighetssektorn har en stor negativ inverkan på ekologisk hållbarhet genom utsläpp av växthusgaser, energianvändning och avfall. En slutsatser från mitt examensarbete är att projektledningen behöver ta ansvar för att hållbarhetsfrågor integreras redan från tidiga skeden i ett byggprojekt. Det är också viktigt att alla intressenter jobbar aktivt och kontinuerligt med hållbarhetsfrågorna samt att cirkulär ekonomi blir en central strategi för att minska negativa miljöpåverkan. Dessa områden är mycket relevanta att mäta och följa upp i byggprojekt.
– Det innebär att vi bland annat behöver mäta intressenters delaktighet, olika parters medvetenhet om ekologisk hållbarhet, kommunikation och erfarenhetsåterföring. Konkreta saker att mäta gällande den cirkulära ekonomin är exempelvis effektiv avfallshantering, resurseffektivitet samt maximering av återbruk och återvinning.
Från ditt personliga perspektiv, var det något som överraskade under arbetets gång eller var lite extra intressant?
– Jag blev överraskad av att byggsektorn idag saknar en standard för hur man skall mäta aktiviteter och beteenden i byggprojekt, berättar Amanda.
– Det var även intressant att se hur det i fokusgruppsdiskussionerna lades mycket fokus på medvetenheten kring ekologisk hållbarhet – vikten av att ”alla är med på banan”. Och att de mer specifika klimat- och miljöfrågor behöver diskuteras redan i början av projekteringen och sedan följas upp i projektet med mätningar.
Slutligen, vad hoppas du att branschen eller forskningsvärlden gör härnäst baserat på dina resultat?
– Det hade varit kul att se de framtagna proaktiva mätetalen anpassas och användas i verkliga projekt. Jag hoppas också se ett ännu starkare samarbete mellan branschen och forskningsvärlden fortsättningsvis. Min studie är bara ett steg på vägen, men om fler aktörer bidrar med forskning och testar nya idéer kan vi tillsammans skapa en byggbransch som är bättre rustad för att möta framtidens hållbarhetsutmaningar, avslutar Amanda.
Vill du läsa Amandas arbete? Du hittar publikationen på diva-portal.org:
På bilden: Kajsa Simu och Amanda Baker
