Tillsammans med Stena Recycling har James Hardie utvecklat en innovativ lösning för att återvinna fibergips från företagets industriella kunder. Genom ett pilotprogram med Derome, ett samarbete som blev finalist på Återvinningsgalan 2024, har James Hardie testat systemet och nu är målet att utöka samarbetet med fler partners på marknaden.

Stena Recycling är en av Europas ledande industriella återvinnare och en cirkulär partner för sina kunder. I samarbete med James Hardie har Stena tecknat ett avtal med Derome för att återvinna fibergips – ett material som, utöver virke, används mest inom Deromes husproduktion. Samarbetet blev en av finalisterna till priset för Årets Avfallsbehandlare på Återvinningsgalan 2024.

Med ett årligt spill på över 600 ton är målet för samarbetet med Derome att skapa ett cirkulärt flöde där fibergipset kan återanvändas i stället för att hamna på deponi.

– Det unika med fermacell® fibergips är att materialet kan återvinnas till 100 procent. Spillmaterial från fibergips samlas in, mals ner och bearbetas för att sedan ingå i nya produkter igen. På så sätt skapar vi ett cirkulärt flöde som bidrar till ett bättre klimatavtryck, förklarar Peder Jältborn, Key Account Manager Industri på James Hardie Sverige.

Nu vill James Hardie utöka samarbetet och inkludera fler kunder i processen.

Ett helhetstänk

Återvinning och en minskad mängd material som går till deponi har blivit allt viktigare då företag nu behöver hållbarhetsrapportera. Stena ser det som sitt uppdrag att hjälpa företag förbättra och göra sin avfallshantering mer hållbar.

– Ofta hamnar gips på deponi, vilket är onödigt när produkten kan returneras till leverantören och återvinnas. Jordens resurser är inte oändliga, så vi måste hitta sätt att använda det som redan finns i omlopp. Genom samarbetet med James Hardie kan vi minska det spill som går till deponi. Stena är rikstäckande, så vi kan hjälpa kunder över hela Sverige, förklarar Anders Malm, branschansvarig för Bygg & Riv på Stena Recycling.

Han kompletteras av Peder Jältborn, som tillägger:

– fermacell® fibergips består av 80 procent gips och 20 procent återvunnen pappersfiber. Genom återvinning i stället för deponi bidrar vi till vinst för både kunden som klimatdeklarerar, samt för samhället i stort.

Hela processen är uppbyggd för att minska utsläpp och säkerställa en ansvarsfull kedja i alla led.

– James Hardies kunder får materialet, som bearbetas i produktionen. Det spill som blir över placeras i containrar som vi på Stena hämtar och transporterar till våra filialer. Där hanterar och lagrar vi materialet tills vi har en tillräcklig mängd. För att göra transporten mer lönsam och miljöeffektiv samlar vi ihop större mängder innan det skickas tillbaka till James Hardie. Vi bearbetar även spillet så att det kan skickas tillbaka i mindre bitar, vilket minskar antalet transporter. Vi tänker på helheten – det är viktigt, förklarar Anders Malm och fortsätter:

– Vi försöker också planera transporten så att vi kan använda James Hardies egna lastbilar för returfrakt, efter att de har gjort en leverans till kund, så att de slipper köra tomma tillbaka.

Vill expandera

Branschen har länge efterfrågat denna tjänst, och med de ökande klimatkraven har det blivit allt viktigare.

– Våra industriella kunder har stora krav och vi vill självklart hjälpa dem så mycket vi kan. Vi började med Derome, som redan har ett bra samarbete med Stena, men målet är att få in fler kunder och expandera tjänsten, säger Peder Jältborn och avslutar:

– Genom vårt testsamarbete med Derome har vi kunnat ta fram ett system som fungerar och som vi kan vidareutveckla med andra kunder som efterfrågat vår hjälp. Det är bra att fermacell fibergips inte längre måste gå till deponi, utan kan returneras och återanvändas i andra fermacellskivor. Förhoppningen är att kunna återvinna 2000 ton årligen i ett första steg och att i framtiden kunna erbjuda samma tjänst för alla våra produkter. Med Stenas långa erfarenhet har processen underlättats. De är idérika och tillmötesgående, och vi ser positivt på vårt samarbete – både nu och i framtiden