Text: Kjell-Arne Larsson

Miljöbyggnad som introducerades för 15 år sedan har det senaste året ifrågasatts. Kritiker har bland annat pekat på att systemet är komplext att använda, men ändå inte heltäckande. Den som lär sig att plocka poäng och använda smitvägar, kan få certifiering, trots att bygget inte blir mer hållbart jämfört med icke certifierade byggen. Så långt kritiken.

Men Miljöbyggnad och andra certifieringar har en viktig roll, både nu och framöver. De behöver givetvis utvecklas och kanske samtidigt förenklas. Vissa tror att EU:s taxonomi kommer att göra certifieringssystemen överflödiga. Men taxonomin inriktas på att styra finansiering till hållbara projekt och produkter, medan exempelvis Miljöbyggnad fungerar som en drivkraft, ett kvitto och en kontroll på byggnadens verkliga hållbarhetsprestanda.

Första ansatsen – Miljöklassad Byggnad

Idén att utveckla ett svenskt certifieringssystem tog fart under 00-talet då ett utvecklingsprojekt på KTH, med stöd från Boverket, tog fram ett klassningssystem som kallades Miljöklassad byggnad. Konceptet övertogs av den nybildade föreningen SGBC som – med Bengt Wånggren och Catarina Warfvinge i täten – vidareutvecklade det till certifieringssystemet Miljöbyggnad.

En av tankarna var att certifieringen skulle kunna användas av både små och stora fastighetsutvecklare, vilket var ett av argumenten till att inrätta de tre nivåerna Brons, Silver och Guld. Brons visar att bygget klarar lagkrav och/eller branschstandard.

– Det är viktigt att beakta certifieringssystemens roll bland annat som ett tredjeparts kontrollsystem av det byggda, menar Per Andersson, vd och grundare av konsultföretaget Sustainacon. Boverket övergav redan på 1990-talet krav på specificerade tekniska lösningar. Kommunala inspektörer som följde byggena ersattes av byggherrens egenkontroll av samhällets krav. Och BBR blev en samling funktionskrav. Detta blir kanske ännu mer uttalat när nya byggreglerna ”Möjligheternas byggregler” lanseras inom kort. Möjligheternas byggregler kommer att öka miljöcertifieringens roll som verifieringsmetod – och här ligger Miljöbyggnad före sin tid.

Allt sedan tekniska anvisningar övergavs har kontrollen av byggnader baserats på egenkontroller, men dessa har aldrig fungerat bra. En frivillig lösning är att använda Miljöbyggnad eller annat system. Detta kommer att fungera som en typ av kontrollstation. Visserligen täcker inte Miljöbyggnad alla kvalitetsaspekter på bygget, men det måste klara alla femton indikatorer i Miljöbyggnad.

– Även Miljöbyggnad på Brons-nivån är meningsfull, eftersom fastighetsutvecklaren får en tredjepartsgranskning av att lagkrav och branschstandard uppnås. Miljöbyggnad täcker i alla fall en del av det som en oberoende kontrollant skulle behöva granska.

Taxonomin då?

Även när EU:s taxonomi träder in för ett företag, kommer den inte göra Miljöbyggnad och andra system överflödiga. De företag som framöver måste följa CSRD kommer att få även sin hållbarhetsredovisning granskad av revisorer.

– Jag kan inte tänka mig att de granskar själva byggnaderna. Revisorerna nöjer sig nog med att gå igenom redovisningar och deras underlag.

Miljöbyggnad och andra system bör få rollen att se till att byggnaden lever upp till en rad krav som ger förutsättningar för att tillgodose taxonomin. Miljöbyggnads senaste version har också utvecklats och integrerat taxonomikriterierna i Miljöbyggnads indikatorer.

Faktiskt bättre energiprestanda

Miljöbyggnad har fått kritik för att systemet inte styr tillräckligt mot krav på energiprestanda och låg klimatpåverkan, med nationella målsättningar i sikte, samt EU:s klimatplan och FN:s globala miljömål. Men vi kan konstatera att Miljöbyggnad i alla fall är en bit på väg.

För byggprojekt i gemen blir energiförbrukningen ofta högre än BBR-krav och vad energikalkylen visat. Men en studie utförd av SGBC pekade på att byggnader certifierade med Miljöbyggnad, tvärtemot det normala, hade mer träffsäkra energikalkyler och i många fall bättre energiprestanda när byggnaden verifierades efter tre års drift.

Miljöbyggnad innebär kvalitetssäkring inom en del områden där egenkontroll inte räcker till. Samtidigt bör certifieringssystemet vidgas till fler områden.

Notera också att samtliga femton indikatorer måste klaras, detta till skillnad mot BREEAM och LEED, där det går att strategiskt plocka poäng inom vissa indikatorer och välja bort andra. Byggnader certifierade med Miljöbyggnad måste dessutom verifieras efter tre års drift, det är ett krav i Miljöbyggnadscertifiering att faktiskt visa att man även i verkligheten uppfyller alla mål och kriterier som har ställts upp under projektering, detta krav är unikt för Miljöbyggnad och kommer vara viktigt när man behöver visa att EU-taxonomin linjeras.