Gräs- och skogsbränder blir allt vanligare och mer intensiva, inte minst på grund av klimatförändringar. Nu utvecklar forskare vid KTH en ny sensorplattform för skogsmaskiner som kan skapa detaljerade brandriskkartor – med en upplösning ner på kvadratmeternivå.

Projektet FIRE, som leds av KTH i samarbete med Skogforsk och RISE, syftar till att förbättra förståelsen för faktorer som påverkar risken för skogsbränder. En central del av projektet är att samla in mer detaljerad data om fuktigheten i skogsmark och identifiera risker för gnistbildning från skogsmaskiner.

– Dagens brandriskprognoser bygger på SMHI:s väderdata med ett rutnät på 2,8 x 2,8 kilometer i landskapet. Men fuktigheten i markerna varierar i hög grad lokalt, exempelvis mellan olika avverkningsplatser. Förhållandena kan även skifta över en dag, säger projektledaren Filip Strand, doktorand vid KTH.

Sensorplattformen ska kunna monteras på skogsmaskiner, både bemannade och obemannade, och mäta vatteninnehållet i marken. En kamera med AI-stöd analyserar dessutom stenars egenskaper – en viktig faktor eftersom gnistor från metall mot sten kan orsaka bränder.

– Vi ska försöka klassa stenar för att se vilka typer som ger mer gnistor. Genom att kombinera den informationen med markens fuktighet kan vi ge en mer rättvisande bild av brandrisken på mycket lokal nivå, säger Filip Strand.

Sensorsystemet beräknas vara tekniskt redo inom fem år, men innan det kan användas brett i de svenska skogarna återstår utmaningar kring implementering. En viktig faktor är att få skogsbranschen, med många olika aktörer, att investera i ny säkerhetsteknik.

Projektet FIRE (FIRE – the Future of mItigating Rural firEs) analyserar samhällsförändringar som bidrar till risken för skogs- och vegetationsbränder som klimatförändringar, elektrifieringen av samhället och försämringar i säkerhetsläget i vårt närområde. Projektet finansieras av MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap.

BIld: Vicki Hamilton