Klimatbetong, miljöbetong eller eco-betong – kärt barn har många namn. För enkelhetens skull kallar man det klimatbetong. På Skeppsviken ser man det inte bara som ett materialval, utan som en självklar del av hållbarhetsarbetet.

I projektet Kretsloppsparken i Högsbo satsar beställaren Higab stort på just hållbarhet, och vi visar hur man med rätt planering, kunskap och vilja kan minska klimatpåverkan markant – även i vårt nordiska klimat.

Vad är klimatbetong?

Klimatbetong delas in i olika miljöklasser. Projektets leverantör har skapat fyra steg, där steg 4 innebär upp till 40 % lägre CO₂-påverkan jämfört med traditionell standardbetong.
Klass 1, som har cirka 10 % lägre påverkan, är idag i princip branschstandard – men Skeppsviken strävar efter att nå ännu högre.

Det finns dock utmaningar: ju högre klass, desto längre härdtid, vilket ställer större krav på planering, temperaturkontroll och byggtakt.

– Vi hade gärna använt klass 4 rakt igenom, menar Per Holmstedt, Skeppsvikens platschef i Kretsloppsparken. Men betong i klass 4 kräver längre härdningstid, särskilt vid kallt väder, och den är svårare att glätta. Därför anpassar vi användningen utifrån både funktion och estetik.

Skräddarsydd planering

För att lyckas använder Skeppsviken olika klasser av klimatbetong beroende på delmoment. Där klass 4 är möjlig, planerar man att gjuta dessa delar först, följt av arbeten där klass 3 och 2 fungerar bättre. På så sätt kan härdningen ske parallellt och projektet fördröjs inte.

Det kräver extra planering – men det ger resultat.

I Kretsloppsparken planerar Skeppsviken att i snitt nå klass 3, vilket är en stor prestation med tanke på Sveriges kalla klimat. Det gör företaget i nära samarbete med sina betongleverantörer och betongunderentreprenörer, där hållbarhet är en självklar del i arbetet.

– Vi har vågat tänja på gränserna, resonerat oss fram och hittat lösningar, berättar Per. Om glättningen inte fungerar med de högre klasserna, kan vi istället stålslipa i efterhand. Vi har sett att detta fungerar bra på ytor som garage, där glättning inte är lika viktig, medan vi behöver tänka annorlunda i mer estetiskt känsliga miljöer som synliga golv och källare.

Klimatsmart hela vägen

Klimatklassningen utgår från betongens sammansättning. I klimatbetong ersätts delar av den miljöpåverkande cementen av slagg – en restprodukt från stålindustrin. Det minskar både koldioxidutsläpp och behovet av jungfrulig kalksten. Men hållbarhet handlar inte bara om materialet. Även transporterna spelar en stor roll.

– I Kretsloppsparken använder vi ekoklassade pumpbilar och betongbilarna drivs på HVO-bränsle samt till viss del el, säger Per.

Viljan skapar framgång

För Skeppsviken är detta inte ett tillfälligt initiativ – det är så här företaget vill bygga framöver. Skeppsviken tycker att det är både inspirerande och roligt att vara en del av projekt där beställaren vågar satsa på hållbarhetsfrågor.

Det utvecklar både Skeppsviken som entreprenör och beställaren som organisation. Företaget ser gärna att beställare satsar på miljö- och hållbarhet och ställer krav därefter. Man utvecklas med den här typen av utmaningar och kommer alltid kommunicera vad som är både möjligt och hållbart – eller inte – gällande projektets helhet, ekonomi och tid.

Exempel på ett sådant krav kan vara betongklass 2 där årstid och användningsområde är två faktorer som är viktiga när man utvärderar helheten.

– April till september är optimala månader för att använda högre betongklasser. Visst kan vi arbeta med tält och värme under vintern, men då minskar klimatvinsten något.

Hållbart byggande kräver nya tankesätt, höga miljömål och noggrann planering. Klimatbetong är ett viktigt steg – men den verkliga framgångsfaktorn är viljan hos alla parter.

– Allt går om man bara vill! I samarbete med våra beställare ska vi tänka nytt, bygga miljövänligt och återbruka där det är möjligt. Att bygga klimatsmart är inte alltid dyrare – det handlar ofta om god planering och ett bra samarbete. Kostnaden i relation till klimatnyttan är alltid en viktig fråga och borde vara en självklar del av varje projektering. Vi måste lyckas med det här – för en hållbar framtid, avslutar Per Holmstedt.

Bild: Alexander Lesnitsky