Naturvårdsverket har lämnat sitt yttrande över miljötillståndsutredningen. Vissa förslag innebär förbättringar och ett mer lätthanterligt regelverk, men en så stor systemförändring som föreslås bedöms alltför resurs- och tidskrävande och kan även leda till sänkt miljöskydd.
Naturvårdsverket har lämnat sitt yttrande över betänkandet En ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess (SOU 2024:98). Naturvårdsverket är positiv till delar av utredningens förslag, men menar att det i många delar saknas ett systemperspektiv och att det leder till nackdelar som inte har beaktats i utredningen.
– Vi instämmer att det behövs ett mer lätthanterligt regelverk för miljötillstånd, säger Karin Dunér chef för avdelningen för planering, prövning och tillsyn. Men det skulle vara snabbare och bättre för företagen att effektivisera dagens system istället för att bygga upp en helt ny prövningsmyndighet givet att det brådskar med den gröna omställningen.
Naturvårdsverket konstaterar i yttrandet att utredningens förslag påverkar andra delar i miljöbalkens system än enbart miljöprövningar, men att dessa effekter inte har utretts. Ett exempel är ett kraftigt ökat behov av tillsyn av miljöfarlig verksamhet som skulle bli följden av utredningens förslag.
– Förslagen i utredningen skulle kräva en mer omfattande tillsynsorganisation, säger Karin Dunér. Om inte tillsynen får mer resurser och kompetens säkras, bedömer vi att det i praktiken leder till att miljöskyddet sänks. Det kan även innebära en risk för minskad förutsägbarhet för verksamhetsutövarna.
Naturvårdsverket ser positivt på förslagen som innebär bättre anpassningar till nya EU-regler. I vissa förslag har dock harmonisering med EU:s minimikrav fått företräde framför att behålla vissa delar av nuvarande system, trots att även utredningen sett fler fördelar med att behålla befintligt system.
– Miljöprövningar är viktiga för att möjliggöra en samhällsomställning och samtidigt säkra vår gemensamma livsmiljö och våra gemensamma resurser, säger Karin Dunér.
Naturvårdsverket har i sitt yttrande fokuserat på övergripande systemfrågor och på att visa på de konsekvenser som vissa förslag får för miljöbalkssystemet som helhet.
I korthet ser Naturvårdsverket fördelar med flera av förslagen, däribland en ny statlig förvaltningsmyndighet som hanterar både miljöbedömnings- och tillståndsprocessen, men gör bedömningen att de positiva konsekvenserna inte är så stora att det överväger de negativa. Utredningen har heller inte beaktat de förändringar i systemet som genomförts i närtid eller beaktat pågående digitalisering tillräckligt.
Naturvårdsverket förordar därför fortsatta förändringar inom nuvarande system, något som bedöms betydligt snabbare och kostnadseffektivare än utredningens förslag.
Bild: Almeida